Sida 193
undrat så mycket. Hon skattade högt den heder, som vederfarits hennes hus, och talade i vördnadsfulla ordalag om sin »sons dygderika gemål» eller »den högborna furstinnan».
Det de la Gardieska inflytandet vid hofvet syntes växa dag från dag. Kring Magnus Gabriel samlade sig alla, hvilka af en eller annan orsak voro missnöjda med den gamle riks-kanslären Axel Oxenstierna, som i så många år varit rikets mäktigaste herre. Denne kunde med skäl känna sig förnärmad af en medtäflare så ung, så oerfaren och i många fall så underlägsen, men trogen sin vana, såg han lugnt »tiden an», och tröstade sig med att, om han ofta var förbisedd, var han dock lika ofta oumbärlig. Intet agg mot sonen un-dergräfde hans vänskap för den gamle, sjuke faltherrn. Ebba Brahe åter tyckes stått på sonens sida och var aldrig någon stor beundrare af rikskanslären. Det var måhända något groll sedan gamla dagar. Men för sin makes skull sökte hon dock efter bästa förmåga upprätthålla vänskapen med honom och hans familj — åtminstone i det längsta.
År 1651 blef Maria Sofia de la Gardie, Ebba Brahes äldsta dotter, genom sin skönhet och intelligens en af hof-vets prydnader, utnämnd till drottningens öfverhofmästarinna, och den 11 jan. 1652 blef Jakob Kasimir, Ebba Brahes näst äldste son, på Stockholms slott sammanvigd med drottningens enda qvinliga gunstling, den sköna Ebba Sparre, af henne vanligen kallad »la belle comtesse».
Släkten de la Gardies välde syntes säkrare befäst än någonsin, sedan den ej mer än trettioårige Magnus Gabriel 1652 benådats med ett af rikets högsta ämbeten, i det han utnämnts till riksskattmästare. Att den gamle riksmarsken ej långt förut hade slutit sina ögon samman, betydde föga, då hans krafter sedan flere år tillbaka varit brutna.
Magnus Gabriel visade sig dock ej mäktig att bära all denna medgång. Ju mera makt han fick, desto mera efter-sträfvade han, desto ömtåligare blef han för klander, desto oroligare för alla medtäflare om drottningens bevågenhet.
Drottning Kristina var ej den som tålde förmynderskap af hvem det vara månde. I Magnus Gabriel hade hon en gång funnit en motvikt mot Axel Oxenstierna; nu hade hon ej svårt att finna dem, som kunde sättas upp emot den unge de la Gardie, allra helst sedan hennes skarpa omdömesför-
Fries, Märkvärdiga qvinnor, ** 13
Källa: Project Runeberg ·
