Sida 350
att hon känner sig vara så ledsen vid lifvet, att hon knappast kan finna något, som kan lindra for henne »olyckan att lefva».
Hennes själstillstånd var öfverspändt och stundtals för-virradt, kroppskrafterna aftogo.
Hon tärdes dessutom af svartsjuka. Hon misstänkte Fischerström för att beundra den snillrika grefvinnan de la Gardie, och hon kunde vid ett besök hos denna på Sjö ej afhålla sig från att klaga, gråta och framkasta häftiga beskyllningar mot grefvinnan de la Gardie, som däraf blef så djupt gripen, att detta uppträde bidrog till hennes insjuknande och kort efteråt timade död.
Men äfven fru Nordenflychts hälsa dukade under för hennes häftiga känslor. Det berättades man och man emellan, att hon i ett anfall af ångest gått ut och kastat sig i sjön. Men hon hade blifvit bemärkt, hon hade blifvit upptagen och hemförd. Efter den stunden hade hennes sjukdom tilltagit, och några dagar senare dog hon.
Den tiden var det ej brukligt, att vänner och bekanta i tidningar och tidskrifter publicerade en aflidens förtroliga bref och analyserade känslostämningar, yttranden och handlingar. Det är sålunda ej lätt att veta, om ryktet talade sanning, ej heller att nu med bestämdhet säga, huru långt »herdinnan i Norden» lät sig förledas af sin kärlek. Johan Fischerström skref nära tjugu år efter hennes död hennes lefnads-teckning, och då omtalar han blott, att han var närvarande vid hennes sista stunder och att hon dog den 28 juni 1763 »utan oro, tyst och stilla». Hennes sista önskan visar dock det djup af oro, den lifsleda, som gripit henne. Hon önskade glömma alla människor, liksom hon ber dem glömma henne.
Den 3 juli nedsattes hennes stoft i Skoklosters kyrka. Sorghuset var smyckad i svart och grönt, och kring väggarne stodo myrtenkransade statyer af några stora skalder, som hon i lifstiden älskade.
I ett af de få bref af Hedvig Charlotta Nordenfly chts hand, som trotsat förgängelsen, säger hon, att hennes största fel voro »för mycken känslighet, för mycken ömtålighet, för mycken hetsighet». Men huru skulle man vara skald utan dessa fel, tillägger hon. Hennes fel stodo också i nära samband med hennes största förtjenster.
Källa: Project Runeberg ·