Sida 368
att de under en timme skulle hoppa upp och ned bakom en stol, ett förslag, som föraktfullt tillbakavisades af Fredrika.
Till fru Bremers uppfostringsprinciper hörde också, att hennes flickor skulle äta litet och lätt mat. Redan på slutet af sextonhundratalet klagade Lasse Lucidor, att damerna på hans tid svulto sig erbarmligen för att se spensliga och fina ut. Detta ideal af sylfidisk qvinlighet qvarlefde ännu, och Fredrika Bremer och hennes systrar uppföddes i enlighet därmed. Ibland kunde de känna sig vanmäktiga af hunger, allra helst som deras aptit stegrades, därigenom att de måste som åskådare närvara vid föräldrarnes rika måltider.
Fredrika Bremer förblef också under hela sitt lif liten och spenslig, ehuru hon ej af naturen torde haft någon svag kroppskonstitution.
Följderna af detta förvända uppfostringssätt minskades i någon mån genom den frihet flickorna åtnjöto under som-rarne vid Arsta. Där fingo de leka i de stora slottsgemaken, vandra i skog och mark och njuta i fulla drag af den friska skärgårdsnaturen. Det var också på Årsta, som Fredrika började att själfständigt tänka, känna, svärma och dikta.
Hennes rika begåfning trädde tidigt i dagen. Hon lärde med lätthet och med lust. Föräldrarne nekade henne aldrig att läsa inom den begränsning, som för flickor var fastställd. Språk, historia och geografi studerades med ifver, och på vårarne stod hon examen för ingen mindre än för sin faders ungdomsvän, kyrkoherden Franzén. Afven i musiken gjordes framsteg. Värre var det med handarbetena. De gingo långsamt och fubbligt, och hon var glad, när hon kunde slippa ifrån dylik sysselsättning. Endast när »Bonne Amie» lagade så, att barnen fingo sy åt de fattiga, lifvades Fredrikas mod.
Ty redan från sitt tolfte år umgicks hon med tanken, att hon ville göra nytta, ville blifva någonting, kunna någonting utöfver det vanliga, och ju äldre hon blef, desto mera beherskades hon af dessa framtidstankar. Hon fann likväl ganska snart, att hon var en beroende, instängd varelse, hvars största beröm var att likna alla andra och att lefva så tillbakadraget, overksamt och stilla som möjligt.
Ärelystna drömmar om en själfständig framtid voro ej vanliga hos unga flickor, de kunde till och med stämplas som oqvinliga, och dock har det i alla tider funnits
Källa: Project Runeberg ·