Sida 88
Karin Månsdotter synes dock ej uppofvat några som helst talanger. Sådana tillhörde endast de förnäma damerna. Däremot var hon flink i alla »qvinnfolksstycken», såsom att sy och baka. Liten Karin hade nog både lärt och användt dessa konster, innan hon någonsin kom till hofvet, ty antagligen var det först 1562 eller 1563, d. v. s. vid tolf eller tretton års ålder, som hon kom dit. Hennes föräldrar voro då troligtvis döda, ty de omnämnas aldrig sedan, men väl andra hennes släktingar.
En förtrollad värld måste hofvet hafva förefallit hvarje folkets barn. Förfining, konst, prakt, lyx, allt detta fanns näppeligen någonstädes i Sverige den tiden utom i de nya slott kung Gösta rest åt sig och sin ätt och som i ganska mycket skilde sig från medeltidens adelsborgar och än mera från de små torftäckta stugor, där menige man, äfven i hufvudstaden, hade sin bostad.
Ingen trädde för första gången in i de stora salarne på Stockholms eller Gripsholms eller något annat af dessa stora slott, utan att gripas af häpnad och beundran. En sådan ståt och prakt hade ingen svensk man eller qvinna förut sett eller ens drömt om. Stora, höga fönster, utsirade tak och praktfulla spislar, väggar, prydda med väfda tapeter, framställande David och Saul eller de gamle götiske konungar, alla liksom lifslefvande, bänkar med guldstickade siden- och sammetshyenden, en eller annan nymodig, grannt snidad stol, mjuka fotekläden och stora, väldiga sängar med täcken af sammet och örngått af gyllenduk, se där en del af all den härlighet, som där fanns. Och fick man sedan öppna de stora skåpen och beskåda alla »kredenserna» både stora och små, bägare och fat, allt af renaste silfver, eller plocka fram ur kistorna dräkter af sammet med pärlebräm och guldsnören, sidenhosor och kragar, prydda med rubiner och diamanter, sobelskinn och hermeliner, Qädrar och pärlor, då kunde man i sanning tro sig förflyttad till ett annat land, långt bort från det fattiga Sverige.
Och hvilket lif och hvilken rörelse herskade ej i de stora gemaken! Löpare och småsvenner lupo med fat och dryckeskärl, tärnor skämtade och gnabbades med glada hof-herrar, utländske spelmän läto salarne genljuda af lifliga sydländska melodier, och midt blaud allt detta glam kommo
Källa: Project Runeberg ·