Sida 107
Förord ...
passerade vi alla de heliga ghats, af hvilka hvar och en har någon särskild märkvärdighet fästad vid sig. Vid ett par af dessa brännas liken. Stora bål stå här alltid färdiga, och vedförråd äro uppstaplade i närheten af floden. Man ser ständigt lik ligga i själfva vattenbrynet, fastbundna vid de tvenne bambustänger, med hvilka de bäras hit; de äro svepta i hvita dukar, så hårdt omsurrade med rep, att kropparna se onaturligt smala ut. Sedan dessa legat i vattnet en stund, bäras de på bålet och brännas, dock endast högst ofullkomligt, hvarefter de kastas i floden. Präster, s. k. heliga män samt barn under två år brännas aldrig, utan kastas direkt i floden samt flyta utför denna, till dess de blifvit af gamar eller krokodiler uppätna.
Under vår båtfärd mötte vi ett flytande människolik, som helt sakta seglade utför strömmen tätt utmed vår båt. Ett ögonblick därefter kom åter ett annat, och of vanpå detta satt en stor gam, som under sin färd på denna hemska farkost balanserade med utspända vingar, under det han alltjämt högg åt sig läckerbitar.
Då man ser de oräkneliga folkmassor, som dagligen före soluppgången till kl. 10 f. m. bölja på dessa trappor, och betänker, att sådana massor under flera århundraden här hafva vältrat sig fram för att söka själsfrid och aftvag-ning af sina synder i den heliga floden och säkerligen ännu under århundraden komma att därmed fortfara, kan man ej undgå underliga tankar.
Vår intressanta båtfärd var nu slut, och vi begåfvo oss in i den märkvärdiga stadens trånga labyrinter. Det första, som där mötte oss, var ett likasom i hvit svepning bars fastsurradt vid två bambustänger, på väg ned till floden. Vagnen måste vi snart lämna, ty gatorna blefvo smala, och folkträngseln tilltog alltmera, ju mer vi närmade oss Bischewars gyllene tempel. Dess port är omgifven af butiker, där tempelblommor och andra heliga föremål säljas. Genom denna inträder man på en stor, fyrkantig gård, där heliga kor gravitetiskt vandra omkring. Folkmassan går med vördnad ur vägen för dem och uppsamlar såsom reliker deras spillning, ja, det påstås, att de rätt fromma därmed tvätta sina händer! För öfrigt bortföres smutsen aldrig, hvarför man kan förstå, att lukten ej skall vara angenäm
Källa: Project Runeberg ·