Sida 11
Förord ...
den kalla vinden isade våra ryggar. Nu hade vi endast hunden kvar till kvällsvard. Jag befallde Ivorsen att slakta och tillreda honom. Alla utom jag och doktorn åto med god smak — — — Ericksen började snart yra, och hans osammanhängande tal bildade ett fasansfullt ackompanjemang till vårt elände. Vi kunde icke värma upp oss, och ännu mindre kunde vi tänka på att blifva torra. Alla tycktes vara angripna af svindel och förslöade, och jag befarade, att någon af oss kunde dö under nattens lopp. Sålunda tillbragte vi vår tredje sömnlösa natt; jag hoppas, att jag aldrig mera må upplefva en sådan dyster och förfärlig natt.
Tisdagen den 4 okt. Kl. 6 på morgonen bröto vi upp, utförde en ansträngande marsch och hade kl. 8 f. m. brågt den sjuke mannen och oss själfva, tack vare Gud, under tak i en hydda stor nog att rymma oss. Här gjorde vi genast upp eld, och för första gången sedan sistlidne lördags morgon blefvo vi genomvarma. Doktorn undersökte Ericksen och fann, att hans krafter betydligt sjunkit. Hans puls var ytterst svag. Emedan det var att befara, att han icke hade många timmar kvar, uppmanade jag mina kamrater att tillsammans med mig bedja bönen för döende, innan vi gingo till hvila. De gjorde det med stilla andakt, oaktadt de knappast kunna höra min upprörda stämma.
Onsdagen den 5 okt. Klockan V2 8 f. m. begynner kocken tillreda te af föregående dagens teblad. Ingen mat att utdela för aftonen. Ett halft skålpund hundkött om dagen är nu vår ranson, tills vi få någon tillökning i proviantför-rådet. Jag tror, att vi befinna oss ungefär 40 km från Kumak Surka, som jag antager är en bebodd ort. Detta är vårt sista hopp. Så snart stormen lägger sig, skall jag sända Nindemann jämte en annan i ilmarsch till Kumak Surka för att om möjligt skaffa undsättning.
Torsdagen den 6 okt. Samlade alla kl. V2 8. Intogo en kopp te af för tredje gången kokade blad med tillsats af 10 gramm alkohol. Alla mycket svaga. Stormen i af-tagande. Utsände Alexie att jaga. Skall skicka Nindemann och Noros vid middagstiden i ilmarsch till Kumak Surka. Kl. 8 skildes vår kamrat Ericksen hädan. Talade några uppmuntrande och tröstande ord till mitt sällskap. Alexie återkom tomhändt — för mycket yrsnö. Hvad i
Källa: Project Runeberg ·