Sida 130
jag kan af egen erfarenhet nämna hofdingar, som till och med afsky njutningen af människokött; men i det stora hela kan man lugnt beteckna niamniam som ett folk af antropo-fager (människoätare), och där de äro antropofager, äro de det fullständigt och utan förbehåll, för hvarje pris och vid alla tillfällen. Antropofagerna skryta själfva för alla öfver sin vilda lystnad, bära med skrytsamt prål sina offers tänder, uppradade på snören som glaspärlor omkring halsen, och smycka med sina offers skallar de vid deras bostäder uppställda pålar, som ursprungligen voro ämnade för upphängandet af jakttroféer. I krig uppätas folk af alla åldrar, ja, de gamla oftare än de unga, då deras hjälplöshet vid öfverfall gör dem till ett lättare byte. Vidare uppätas folk, som dö en plötslig död och i den trakt, där de lefde, icke hade några anhöriga. Enligt berättelser och förklaringar af niamniam själfva afsky de, som äro människoätare, endast då njutningen af människokött, när kroppen tillhörde en, som dött i en vämjelig sjukdom. Andra åter bedyrade, att hemma hos dem var människoätandet i så hög grad föremål för afsky, att hvar och en vägrade att äta ur samma fat med en antropofag.
I nyare tid, då kunskapen om Afrikas centrala områden dag för dag utvidgas, hafva talrika och trovärdiga uppgifter om dess inbyggares kannibalism upprepats, hvilka h varken genom antagandet, att detta af sky värda brak tillhör den hedniska gudstjänsten, eller genom att söka förklara det af brist på köttföda förmått minska vår fasa därför. Af alla bekanta folk i Afrika, hvilkas kannibalism är fullt bevisad, är det fanfolket på västkusten, som i detta hänseende mest täflar med niamniam. Fanfolket, hvilket enligt sina egna utsagor från nordost utvandrat till kusttrakterna, synes i mer än ett afseende vara ett med niamniam stambesläk-tadt folk.
Byar och städer efter vårt sätt att döma finnas ingenstädes inom niamniams område. Hyddorna, grupperade till små gårdar, äro strödda öfver de bebodda områdenas kulturland. De senare äro skilda från hvarandra af vildmarker af ofta många mil i genomskärning.
Niamniamhyddornas byggnadssätt motsvarar i den östra delen af landet fullkomligt den förhärskande kägelformen
Källa: Project Runeberg ·