Sida 136
marens dubbla, af kantresta kalkstenshällar bildade väggar är fyldt med jord och mindre kalkstensstycken. Några takhällar omtalas icke. 1
Den fig. 128 afbildade grafven finnes å Berga egor i Torpa socken, inom den till Vesterås län hörande delen af nordvestra Södermanland. I en grafhög med stenkrets kring foten ligger en fyrsidig, af stenar bildad grafkammare, från hvilken en gång leder ut till högens kant. Kammarens längd är 12 fot och bredd 6 fot; gången är 9 fot lång och 3 fot bred. Stenarnes höjd och gångens riktning äro icke uppgifna; inga takhällar finnas. 2
Stendösar i inskränktare betydelse, d. v. s. utan gång, finnas inom Sverige, så vidt vi nu veta, endast i Skåne (fig. 129), Halland och Bohuslän (fig. 113 och 114), samt på Öland. 3
Fristående hällkistor, till större eller mindre del obetäckta, förekomma i stort antal i Vestergötland, Bohuslän, Dalsland och syd-
Fig. 128. "Gånggrift" vid Berga i Torpa s:n, Södermanland.
vestra Vermland. I Vestergötland finnas de ganska talrikt, äfven inom den till Elfsborgs län hörande delen, från hvilken trakt man, såsom vi nämnt, ej känner mer än en enda gånggrift. Alla de vermländska hällkistorna ligga i Nordmarks, Gillbergs och Näs härader, de flesta i närheten af de stora sjöarne på gränsen till Dal och utmed Byelfven. De två nordligaste hafva funnits i Glafva socken, således nära Glafsfjolen, hvilkens utlopp Byelfven, som bekant, bildar; dessa två hällkistor äro dock nu nästan alldeles förstörda. 4
1 Hofberg, "Nerikes gamla minnen", sid. 19 fig. B och sid. 20.
2 Efter friherre O. Hermelins beskrifning öfver Torpa sockens fornminnen, i Vitterhetsakademiens arkiv.
3 På Oland äro dock endast 4 kända, hvilka alla ligga inom Resmo s:n i öns Sydvestra del; Ahlqvist, "Ölands historia och beskrifning", I sid. 16 och II: 2 sid. 194.
4 Djurklou, reseberättelse för 1867, sid. X och 91.
Källa: Project Runeberg ·