Sida 67
spetsarne. Skaftet är nära 5 tum långt, baktill något utvidgadt och klufvet i ändan; i ett litet rundt hål sitter ett snöre, som bildar en ögla af 12 tums längd.1
En dylik knif, eller kanske snarare dolk, af flinta med handtag af trä är afbildad fig. 36; lemningar af en läderslida lära ännu vara synliga. Dolken är funnen i Egypten och förvaras nu i Brittiska Museet.2
Äfven som sågar kunna flintspånorna af samma slag som Atl. 2 med fördel användas. I de schweiziska pålbyggnaderna har man funnit sådana spånor insatta i skaft (fig. 38) ;3 eggen är fint knackad, nästan som på knifvarne Atl. 55—58 och dylika. Dessa schweiziska flintverk-tyg hafva troligen varit begagnade som sågar; enligt Evans' åsigt sannolikt äfven som knifvar.
Talrika . mellanformer4 visa, huru de för Norden egendomliga s. k. "halfmånformiga", eller rättare halfrunda, flintverktygen (Atl. 71—74) småningom utvecklat sig ur sådana utmed kanten fint knackade flintspånor som fig. 38. Att åtminstone de flesta af dessa "halfmånformiga" verktyg varit sågar, se vi deraf, att den ena eggen ofta är regelbundet sågtandad (Atl. 73, 74); denna egg har ej sällan en glänsande yta, åstadkommen genom nötning mot det föremål, på hvilket verktyget användes. Äfven utmed den motsatta, konvexa kanten plägar en glänsande rand vara synlig, hvilken bevisar, att verktyget varit fästadt i ett sådant skaft som å fig. 38.
Man har i senare tid vanligen ansett, att dessa halfmånformiga flintverktyg hufvudsakligen begagnats som skrapor vid skinnberedning, och jag har vid underskriften under fig. 71—74 i Atl. antydt ett sådant
Fig. 36. Dolk af fint a med träskaft, f. i Egypten. 1/4.
Fig. 37. Stenknif med träskaft från Nya Zeeland. 1/3.
1 Nilsson, "Stenåldern", 2:dra uppl., pl. A fig. IV och sid. 40.
2 Evans, "Stone implements", sid. 8.
3 Oirginalet till fig. 88, som tillhör Mr. Evans samling, är funnet i Ueberlinger-sjön vid Nussdorf. Evans, "Stone implements", sid. 263. -— Andra dylika verktyg äro afbildade i Kellers "Pfahlbauten", l:er Bericht, pl. 3 f. 8, 2:er Ber., pl. 1 f. 6, samt 6:er Ber., pl. 7 f. 9 och 10; och i Lindenschmits ''Heidnische Alterthiimer" I, häft. 12, pl. 1 f. 15.
4 Madsen, "Steenalderen", pl. 24 fig. o och 15 (ryggen längs spånens midt är ännu tydlig å den senare).
Källa: Project Runeberg ·