Sida 10
lektorn kanske har sig bekant, fått Kanaans land i morgongåfva» af Herren Gud sjelf. Ja, det har lektorn reda på.
Godt! Då de nu allra först på resa från Egypten skulle intaga sitt eget land, måste de föra krig, der ej Kanaans invånare underkastade sig dem. Israeliterna skulle uppmana folken och städerna att gifva sig. Gjorde de detta, skulle ingen strid föras. Men folken ville icke underkasta sig, derför måste strid uppstå. Gud visade nu genom stora under, huru han var med sitt folk. Än föllo stadsmurarne af sig sjelfva, såsom då Jeriko intogs, än stod solen och månen stilla o. s. v. Kan något annat folks historia framvisa sådant, då må man åberopa sig ha rätt föra krig; men låt bli eljes!
Israel intog så småningom hela landet och fördelade det sig emellan. Det är ju alldeles klart, att de sedan måste försvara sitt land, då de anföllos af sina hedniska grannar.
Att vi falla in i ett främmande land kan icke försvaras. Att kristna kriga med kristna kan under inga vilkor försvaras, lika litet som det kan försvaras att man och hustru i ett hus gifva sig i uppsåtligt slagsmål med hvarandra.
Den tid skall komma när blodig härnad och vapenrustning i eld förbrännas, när folk ej mera mot folk sig reser och intet örlig på jorden lärs.
Källa: Project Runeberg ·