Sida 4
den oädla behandling, med hwilken detsamma bemött hans godsinnade fader, och öfwer Kongl. maktens inskränkning. Hans dristiga själ utkastade redan då för tiden i hemlighet en plan att störta det stolta riksrådet, men bekläda honom sjelf med en majestätet wärdig makt. Då han uppsteg på thronen syntes likwäl hans hjerta hysa ingenting mindre än stolthet och ärelystnad; för riksråden syntes hans ytterst smidiga wäsen, hans förtrollande wänlighet och mildhet samt hans anspråkslösa, angenäma seder wara den säkraste borgen att han, likaså stilla som hans företrädare, skulle bära det åldriga oket, och aldrig trakta efter regeringstyglarne, dem de så länge warit wane att föra.
Med beundranswärd kraft och utmärkt klokhet gick likwäl Gustaf utan uppehåll det dolda målet till möte. Han förstod att småningom förwärfwa sig de bästa och driftigaste officerarnes tillgifwenhet, och detta ej allenast bland hufwudstadens militär, utan äfwen wid de i landskapen befintliga regementen: Konungens bröder inwigdes i hemligheten, och dessa måste i landskapen tillwägabringa oroligheter, hwilka genom sin offentligeht wäl gåfwo riksrådets uppmärksamhet en riktning, men på intet sätt skadade Konungen, som wid alltsammans syntes iakttaga den största liknöjdhet. Gustaf hade imellertid
Källa: Project Runeberg ·