Sida 6
skrockande ned, och midt emot hörnet, där hönsen ha sin pinne i vägg, står en svartnad spisel. Har man sett noga efter i den förra stugans hörnskåp, har man funnit en gammal brännvinsprofvare tillika med en af flitig läsning sliten bok: det är en s. k. lathund för att underhjälpa profvandet af den svenska nektarn. Ty här, i den svartnade spiseln, har brännvinet brännts den tid, när hvarje hushåll brände till husbehof och brännvinet var den svenske bondens tillhörighet, som vinet är fransmannens eller ölet tyskens. Och öppnar man än vidare dörren och går in i det allra heligaste, då kommer man till höganloftsstugan, där de väggfasta sängarna stå till reds för husets gäster, medan stora kistor stå golfvet rundt, döljande de välhafvande familjemedlemmarnes förråd af kläder och prydnader.
Ill. D. Ljungdahl
Exteriör af ryggåsstugan från Bleking.
Här råder välståndet, den besuttne, själfägande sydsvenskens välstånd, ett välstånd, som ger en trygg känsla af trefnad. Och bakom byggnaden växer humlegården, där humlen togs till dess att midvintern kom och julölet bryggdes efter gammal hednisk sed.
Jag vet ej, hvarför jag i dessa omgifningar allra först kom att tänka på friheten från all nutida pessimism. Det kom kanske af att det hela gjorde intryck af att vara en värld för sig. De människor, som bott här, kände ej andra brott, intet annat elände, än hvad som fanns närmast utanför deras knutar. Underrättelsen om hvarje själfmord, som begås ute i den stora världen, hade ej tärt på deras fantasi och förslappat deras lifsglädje. Nyheten om oerhörda brott hade icke för hvar vecka, som gått, gifvit dem föreställningar om den hemska sanningen, att världen är full af olycka och styggelse. Ej häller hade de mottagit den äggande retelse, som ligger i känslan af att hastigt kunna förflytta sig från den ena änden af jordklotet till den andra. De hade suttit på torfvan och, utan tanke på att lämna den, format och arbetat allt så, som det passade dem och deras lif. Storbonden hade i myndighet slagit under sig hvad han kunde nå, och hans barn hade tagit arf efter honom. Generationer hade arbetat på denna byggnad och samlat på detta bohag, som gör ett så helt, så
Källa: Project Runeberg ·