Sida 109
II. Folkfester
bänkar omkring. Men detta var nog (or de få, som på den tiden brydde sig om att stiga hit in.
Georg Scheutzs skildring innehåller troligtvis ett minne från hans första tid i Stockholm (han var född 1785 och kom till Stockholm 1812), hvarför det är antagligt, att beskrifningen öfver Mosebacke gäller ställets utseende före den förskönande liofkällarmästarns tid. Den lilla värdshusbygnaden stod dock qvar mycket länge efter den tiden.
Värt eget minne räcker ej till för att bekräfta Georg Scheutz s lika lifliga som trovärdiga skildring, men nog kunna vi erinra oss den tid, då Mosebacke trädgård, oaktadt de Lundmarkska försköningarna, var en temligen tarflig förlustelseplats, der man dock hvarje söndag samt en eller annan hvardag mot måttlig inträdesafgift fick höra musik af biåsinstrument, hvilkas toner utgingo från en liten läktare på taket af ett särskildt, i trädgården beläget litet sclnveizcri och för öf-rigt skallade långt öfver sjön och Skeppsbron. Dä och dä uppträdde äfven någon konstmakare i trädgården.
Det var först för trettio år sedan som Mosebacke började åter snyggas upp. Den 2 Maj 1850 såldes stället af traktör Rydbergs arfvingar till handlanden C. A. Wallman, den redan från 1840 talet bekante folkförlustaren, hvilken genom de af honom tillstälda lustfärderna till Norsborg och Skärholmen med flera vackra ställen pumpade mera luft i stockholmarne än de kanske någonsin förut fätt i sig. Han gjorde ganska kostsamma anläggningar, uppförde en stor öppen danspaviljong och en täckt sommarteater, en karusell, en hjulgunga och ett par musikläktare, en schweizeribygnad med veranda, m. m.
Den 16 Augusti 1850 öppnades den till Tivoli förvandlade Mosebacke. Under återstoden af den sommaren samt hela den följande gåfvos konserter der flere gånger i veckan, och folknöjen af lika oskyldigt, som muntrande slag omvexlade med musiken. Inträdes-afgiften var 8 sk. banko. Vanligtvis började nöjena med en konsert-afdelning, ofta utförd af någon af gardens musikkårer eller af Schnöt-zingers orkester. Efter första afdelningen visades kanske en Pas anglaise af »lilla Louise», en Grand force tour (vi skrifva såsom det stod tryckt på affischen) med »flera nya förändringar och två gossar pä fotterna», en Globusdans fotproduktion och till slut den Stora Ascensionen — allt detta på lina. Så kom åter en konsertafdelning med Auber och Meyerbeer och Lumbye, Bellman icke att glömma, och när det var slut på föreställningen i trädgården, gick man in i sommarteatern och såg en eller annan pantomim, med eller utan balett. Inträdet till teatern betalades särskildt, liksom till balen i dans-paviljongen samt för begagnandet af karrusellen, hjulgungan och skjutbanan, men för fyrverkeriet erlades ingen extra afgift, och ett fyr-
Källa: Project Runeberg ·