Sida 204
II. Folkfester
Den träbild af ett liggande lejon som utgjorde i fråga varande apoteks skylt satt langt efter apotekets flyttning till sin nu varande plats qvar i hörnet af torget och Regeringsgatan, hvilket otvifvel-aktigt ännu är i äldre stockholmares minne. Nu mera finnes samma lejonbild på den ofvan nämda gården (fig. 77) och är otvifvelaktigt den äldsta apoteksskylt i Stockholm. Apoteket är, som det under större delen af sin tillvaro varit, fortfarande hofapotek.
Det nästa apoteket i ordningen vardt Engeln, som anlades af Anders Månsson Biever eller Biber, hvilken var den förste i Stockholm födde apotekare. Detta apotek inrättades i stadens södra del, vid Jerntorget, i hörnhuset mot Banken, men flyttades sedan till nästa qvarter, i hörnet af Trievalds gränd och Kornhamn, i det Plom grenska eller Plommenfeltska, fordom Adlerschöldska huset, lifter Bievers död öfvertogs apoteket Engeln af Ch. Molitor, och i dennes slägt stannade det i öfver hundra år.
Privilegiibrefvet är af 1649, men knapt en månad efter Bievers bref, eller den 12 Juli 1649, fick tysken Samuel Ziervogel, Maria Eleonoras hofapote-kare, privilegium på ett nytt apotek,
Svanen. Enligt Sacklén skall detta apoteks privilegium dock ej grunda sig på Ziervogels, utan på Caspar Scheps rättigheter, utfärdade 1650, men Wistrand Fig. 7$. Apoteket Morianc»» »kylt. visar med ett kungabrefaf 1675, att apoteket hufvudsakligen grundats på Ziervogels privilegium. Visst är, att Ziervogel öfvertog apoteket efter Scheps död 1655. Det anlades vid Svartmangatan, midt för Tyska brunn och stannade der ända till 1878, då det flyttades till Regeringsgatan. I mer än hundra år innehades detta apotek af slägten Ziervogel, med undantag af de ar, då den förste Ziervogels efterträdare, Friedenreich, var egare, men det var i alla fall i slägten, ty F. var gift med Samuel Ziervogels enka.
Redan innan slottsapoteket flyttades till Norrmalm, anlade Christian Hcrceus, 1670, ett nytt apotek, amiralitetsapotcket Morianen, på Norrbro, midt emot kungl. stallet, men det flyttades snart till Stortorget i Bosellska huset, hvarefter det förlädes till Heræi eget hus vid Mynttorget, sedermera Rosenadlerska huset (nu Stockholms stads brandförsäkringskontor). Derifrån flyttades det, 1707 till Drottninggatan, i hörnet af Kungsholmsbrogatan. Vid den stora branden i Klara-trakten 1751 brann äfven apoteket, men öppnades åter på samma ställe i apotekaren Salbergs nya hus, hvarifrån det 1825 flyttades till n. v.
Källa: Project Runeberg ·