Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor

des. Att skylten icke tillkommit under de senaste innehafvarnes tid, vet man. Han ådrager sig fortfarande uppmärksamhet genom sin egendomliga och åldriga stil, och ofta ser man i synnerhet främlingar stanna och med intresse betrakta enhörningen. De egenskaper som tillagts detta fabeldjur hafva orsakat, att det som sinnebild ofta nyttjats af kemister och guldsmeder.

I tidsföljd kommer Hvita Björn på Ladugårdslandet, hvilken stadsdel i slutet af 1600-talet började så mycket bebos, att man der bchöfde ett apo-

Fie. 80. Apoteket Hvin Bjom« meddela är den gamla som satt i en nisch öfver fönstret, då apoteket fans i n:o 14.

År 1693 utfärdade Karl den elfte privilegium för Casper Zier-vogel att inrätta ett nytt hofapotek. Lejonet hadc nämligen fallit i onåd, emedan det efter Dan. Robergs död, dä det innehades af hans enka, sköttes illa af en utländsk provisor. Det nya hof-apoteket,* kalladt Kronan, anlades i Storkyrkobrinken och, efter

stort afseende. Vid eller strax efter slottsbranden 1697 flyttades apoteket till Svartmangatan, vid pastorsbostallet nära Tyska kyrkan, men 1710 forlades det i Rosenadlerska huset vid Mynttorget, der Morian kort förut haft sin lägenhet. På denna plats stannade Kronan i 63 år, men flyttades 1773 till det hus vid Myntgatan, der detta apotek ännu är "'och hvarest man ser så väl den gamla skylten

• 1 v. llencls adresskalender 172S kallas Svan kung!, hofapotek. Flere apotekare

tek. Tysken Johan Berent fick 1692 privilegium på ett sådant och öppnade det i Lampas hus, i hörnet af Nybrogatan och Smala gränd (nu Gref-Thure-gatans östra del), hvar-ifrån det sedan flyttades till nu varande n:o 14 vid Nybrogatan och senast till n:o 15, B vid samma gata. Den skylt (fig. 80) vi här

livad vi kunnat utforska, just i det hus (nu n:o 3) öfver hvars ingång en förgyld krona ännu sitter (fig. 81). Folksägnen har visserligen påstått, att kronan skulle vara ditsatt såsom ett minne af att Karl den tolfte pä sin kröningsfärd framför i fråga varande hus tappat sin krona ; men det är en sägen som icke förtjenar synnerligt