Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor

— Det låter ju som sagor!

— Ja, det gör det! Men jag har läst om honom i Petersburgska Vetenskapsakademiens handlingar, och han har haft mycket krångel med den lärde Benzelius i Linköping, så att vi nog få se något tryckt om honom snart. Han har äfven, kan du tro det, gjort epok i den Mongoliska typografien, ty han har lärt de der kamelerna att trycka med rörliga typer som han göt i tenn åt dem. — Nu är han emellertid hemma och är fasligt rik! Gift med enkan Fritz, också rik, som har stora manufakturer borta vid Lilla Badstugatan, strax invid Kongl. Gardets begrafningsplats åt Surbrunnsgatan. Han drog också ett parti Kalmucker med sig hit till Stockholm. En karl döptes i Cathrina och två qvinnor i Artillerikyrkan; så att nu få vi en ny korsafvel på Kalmucker också.

— Det var andra tider och annat folk då!

— Ja min gosse, så var det! Kung Fredrik är nog en beskedlig karl, men . . .

— Är det sant att man ämnar sälja oss åt Rysken?

— Eller Fransken! Det är det som ständerna nu hålla på med! Gud bevare gamla Sverige! — Kypare! Ett glas Franskt rödt! — Men då måste vi göra helt om! — (Fig. 12) Skål! — Och så fortsätta vi vår vandring! Fig. 12. Remmare
upp- och nedvänd,
Jmfr. fig. 10. Nu vandrade herr Leonhard med sin unge vän neråt Drottninggatan, tog af Fredsgatan, förbi Torstensonska palatset och ville angöra Castenhof, hvilket dock Carl Fredrik afböjde, och voro nu på Norrmalmstorg. De betraktade De la Gardicska palatset som reste en hög gafvel i hörnet af Arsenalsgatan; de togo en blick på de midt pä torget belägna Corps de Gardes. Här stannade de och delibererade. Herr Leonhard ville att de skulle gå Norrbro och göra en titt upp i Grefve Pehrs hus (Fig. 13), vid brohufvudct på Helgeandsholmen, som nu inhyste Kongl. Biblioteket, och derstädes beskåda djefvulsbibeln och helsa på bibliotekarien Henric Brenner, hvilken senare egde sin