Sida 266
II. Folkfester
eller den ur Wegeners Samling från Norddeutschland
Backe, backc Kauk'n Mehl in Dauk'n Brott’r inne Hose,
Waerd de Kauk'n lose,
så skulle man kunna tro, att till och med barnkammaren varit nödsakad att från utlandet införa sitt poetiska behof.
Mammas lata piga Lunkar efter vatten Hos i! Hös i!
Klappa, klappa handama Små, små, små, små!
Tussa, tussa hundarna Grå, grå, grå.
Haren gick i bondens åker Och så bet han en bit
, Och så log han ett skutt
Kicketi, nickcti, nickcti,
Nick!
Tumme tott Slicke pott,
Långe man,
Gullehand
Och lilla, lilla Wi wi.*
* 4>
*
Att leksaker begagnats i alla tider är otvifvclaktigt; från den yngre jernåldern har man på Björkö i en barngraf funnit en skallra, hvilket skulle angifva, att denna leksak varit bland de första brukade. S:ta Birgitta lekte med dockor. Gå vi litet längre fram i tiden,
* Pä engelska:
Hcrt’s Breakbom,
Here’s Stealcorn,
Here’s Iland-watch,
Here's Rinnawa,
And little wee-wee Cronachic pays for i.
Tummen var heligast af fingren. Heter på latin pollex, hvaraf polliceri = lofva; i svenskan tumma på något.
Pekfingret heter i Bremen och Holstein Botterlicker (Buttcrlecker) hvaraf Slicke pott. Langfingret, Langelei (Bremen), Langluchs (Pommern), Langhals (Hessen). Ringfingret Goldfinger, Annulaire.
Lill fin gr et Piphans, Pipling.
Källa: Project Runeberg ·