Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor

ödande och studiehindrande af allt. Antalet af skolgossar i tåget berodde af den aflidnes högre eller lägre ställning i samhället. Dä någon af prcsterskapet, någon borgmästare eller annan magistratsperson eller ännu förnämare skulle bcgrafvas, gick hela skolan med, och då skulle rektor och konrektor, de fyra kollegerne* samt två notarier** deltaga i tåget. Mindre betydande lik måste åtnöjas med half skola. För hel skola räknades 32 par gossar »till dess skolan mera förökas», heter det i »lijkordningen», ty då skulle flera par läggas till. Half skola var 16 par. Men äfven vid det senare tillfället skulle rektor och konrektor samt två kolleger och en notarie ledsaga liket. Om någon ringare person begärde hel skola för att följa en afliden till grafven, vardt detta föremål för en särskild underhandling med rektor.

Skolan gjorde detta naturligtvis icke för intet. För hela skolan betaltes först och främst ordinarie en half tunna öls värde i penningar och sedan extra efter hvar och ens råd och lägenhet samt goda vilja efter bruklig plägsed. Då gafs särskildt till livar och en af rektor, konrektor och de fyra kollegerne, särskildt också till hvar och en af de två notarierne, liksom till dem som sjöngo efter likpredikan och likväl dess utom »bastuge pengar» till alla djeknarne till hopa samt något till skolan.

Önskade någon hällre i en summa betala denna extra afgift, skulle derom särskildt underhandlas med rektor eller ock i ett för allt gifva, liksom i ordinarie afgift, en half tunna öls värde i penningar.

Högre afgifter crlades, om skolan skulle infinna sig vid begraf-ningen efter någon som icke bott här i staden eller då någon af-rättad persons lik jordades, allt »efter rektors diskretion och gode mäns betänkande».

Skolans lärare och lärjungar brukade äfven någon gång biträda vid begrafningar pä landsbygden, och då skulle den ordinarie afgiften erläggas här i staden, men den extra »der liket utfördes«.

En punkt i de gamla skolhäfderne upplyser, att begrafnings-pengarne skulle delas i tre delar, af hvilka rektor skulle taga en del, de öfriga lärarnc. en och skolgossarne den återstående delen. Af sin del kunde rektor efter godtfinnande gifva något till konrektor.

Att dessa »likgängar , såsom Trivialskolans deltagande i be-

• Af denna ordningsstadga (1630) finner man, att antalet af lfirare var redan dä lika stort, som det sedan bestämdes genom 1649 &rs skollag.

*♦ Notarier voro skolgossar, liksom eustedes, ostiarii, m. fl., tillsatta för att vaka 6fver kamraterna och anteckna deras felsteg.