Sida 425
II. Folkfester
en obelisk af svenska stenarter, förädlade af svenska Ilander, till efterveriden öfverlemna sina tänkesätt for Stockholms borgerskap. Men Gustaf rycktes bort, och det var Gustaf den fjerde Adolf som inlöste faderns löfte, fastän detta just icke gick synnerligen fort. Först nära sex år efter den nyss nämda kungl. propositionen af-läts ett kungl. bref till öfverståthållaren, att denne skulle bestyra om obeliskens förfärdigande och uppsättande. Platsen skulle vara på Adolf Fredriks torg. Denna plats ansågs dock sedermera mindre lämplig, och i Juni 1798 började man lägga grund till minnesvården på ett helt annat ställe, på Slottsbacken mellan Indebetou-ska huset, Storkyrkan och slottet.
Den 3 Oktober 1800 aftäcktes obelisken och öfverlemnades af Gustaf den fjerde Adolf till borgerskapet, och på dettas vägnar förklarade öfverståthållaren, att borgerskapet med stor undersåtlig tacksamhet mottog denna minnesvård. En beskrifning af denna för alla stockholmare och andra som besökt hufvudstaden' väl kända obelisk anse vi öfverflödig. Vi vilja endast erinra, att på densamma finnes Gustaf den fjerde Adolfs namn, hvilket icke står att läsa på något annat offentligt minnesmärke i Stockholm. När Gustaf Adolf var afsatt, skyndade man att utplåna hans namn hvar det på offentliga platser påträffades, men på obelisken lemnades det orördt.
Då Norrbro fullbordats, under Gustaf den fjerde Adolfs senare regeringsår, upprestes till minne af det lyckligt slutade arbetet en sten vid södra ändan af bron, nedanför Lejonbacken, och man skulle nog tycka, att ett sä stort byggnadsverks fullbordande fortjente att med någon minnesskrift utmärkas; men stället var illa valdt, hette det, och så väl derför, som af andra kända orsaker, såsom P. R. Ferlin säger i sin »Stockholms stad», togs stenen bort efter regementsförändringen 1809. Hvart han tog vägen hafva vi icke kunnat utransaka. En uppgift är, att denna sten lades under ett af brohvalfven; en annan har sagt, att han flyttades till Almare-Stäke och står der ännu, fastän med förändrad inskrift; men åtminstone den senare uppgiften är icke sanningsenlig. Den sten som står vid Almare-Stäke, invid den gamla landsvägen och bredvid det ställe, der landshöfdingen grefve Samuel af Ugglas, hvilken äfven varit öfverståthållare i Stockholm, lät bygga en bro öfver sundet, är visserligen också upprest såsom ett minne från Gustaf den fjerde Adolfs regering, men har ingenting gemensamt med Stockholms borgerskap och Norrbro.
Inskriften på Stäke-stenen är nu: Por beqvämligare dfverfart bygdes denna bro år 1804. af grefve Samuel af Ugglas. Den ursprungliga inskriften är utplånad och öfvertäckt så godt sig göra låtit,
Källa: Project Runeberg ·