Sida 35
I. Högtiderna Jul och Påsk
trade. G. kommer i land, smyger sig bakom Peter och skuffar honom i sjön. Peter håller på att drunkna, då Niklas kommer till med båten och räddar honom. Ridå!
Detta lilla julnöje som var så omtyckt pä sin tid har icke någon namngifven upphofsman, men de bekanta litterära systrarne Granberg äro i bibliografier uppgifna som författare, hvilket får rättfärdiga denna lilla afvikelse frän ämnet. Stycket har nämligen vida äldre anor. Charles Magnin berättar i sin Histoire des Marionettes, att år 1776 en viss Ambroise i Paris förevisat skuggspel eller Ombres Chinoises, hvaribland förekom en bro, hvars hvalf har rasat, och arbetare som äro sysselsatta med dess lagande. En resande frågar dem om vägen är farbar; arbetarne drifva med honom och svara med den ryktbara kupletten: ankorna ha nyss befarit den 1 Den resande upptäcker en bät, ger sig öfver och piskar upp de näsvise. »Det är», tillägger förf., den ryktbara Pont cassé (Söndriga Bron) skuggspelens klassiska stycke, en gammal fa-bliau redan i grodd i le Diet de lerberie som man kan läsa i Rute-boeuf och som det behagat Cyrano de Bergerac att inflicka i sin komedi Pedant Jouc.
Vårt skuggspel går sålunda först tillbaka till 1776, då det är skuggspelstext i Paris; sedan till en författare före Moliére, och stannar hos en trouvére ifrån 1200-talet.*
Men sådana lärda saker hoppade morbror Palle öfver. Skuggspelet gick sin gilla julgång och omvexlade stundom med Laterna Magican. (I parentes en gammal inrättning som tillskrifves den mäng-lärde Athanasius Kircher.) Denna förlustelse är rätt gammal i Sverige. I Trenchierboken, 1745 ars upplaga, är en Laterna afritad af vidstående utseende, och i Argus 1734 annonseras sådana till salu hos Joh. Muller i Wattrangs gärd på
Stora Badstugatan. tig. »3. t—»terna Mag i c» (1745).
Bland lekar må äfven erinras om upptagandet i ordnar. Den
* Le Diet de Lerberie. Rutboeuf public par M. Jubiilal, p. 473—474. »lliex
vos saut, amisi Diex bduide, blutauxl döme estes vos? — D'ome sui-ge. -— De qucl home? — De char et d’os. — De tptel terre? — En volez-vos fairp por. ? — Ou fustes-vus ner? — Jc ne fui onques ne nef ne bnleux. — De qnel vile estes-vos? —De la vile enpris 1’aitre. — Ou siet li aitres? — Entor le mostier. — Ou slet ii ntostier? — Sor terre. — Pedant Jouc. De ltcrgerac. »— Ehl bonhomtne, quel est ton nom? —J'ainom tout comme mon pi re. — Comment se nommait ton pire ? — C’cst le scoret de ma mire. * — Vend-on du vin tinns cettc auberge? — On en veh'd plus qu’ on en donna. — Da riviirc est-elle profonde en eet endroit? — Les canards l’ont bien passdc etc.
Källa: Project Runeberg ·