Sida 4
personliga likgiltiga medeltiden, att man ej med full säkerhet känner hans födelseår. Hans egna söner trodde honom, efter hvad det vill synas, vara född 1485 eller 1488. Med visshet tyckes man ej hafva vetat annat, än att han var född omkring Kristi himmelsfärdsdag. Af andra förhållanden sluter man till, att det ej gärna kan ha skett före mid-ten af 1490-talet. Redan under senare hälften af följande århundrade fixerades dagen i krönikor till den 12 maj, och man måste då stanna vid 1496, men en krönika från 1500-talet (härstammande från en manlig frände) angifver födelsedagen till den 8 maj (dagen före Kristi himmelsfärdsdag) 1497, och en kvinnlig frände till konungen angaf födelseåret till 1495 (Kristi himmelsfärdsdag = 28 maj).
* *
*
••
Östergötland och Uppland ha skänkt Sverige hvar sin fräjdade konungaätt, men den uppländska ätt, som 1500-talet gaf namnet vasa-ätten, glänser i ryktbarhet öfver den östgötska folkunga-ätten. Ingendera blef långvarig på Sveriges tron, men folkunga-stammen tycktes vissna bort i sina sista grenar, vasa-stammens sista fängslade ögat lika mycket som de äldre. Hvad Gustaf Vasa hade att brås på, därom känner man ej mycket. Häradshöfdingen i Frötuna, med hvil-ken den säkra ättledningen på 1300-talet börjar, är blott ett namn, som icke ens har någon plats i den egentliga historien. En snillrik medlem af ätten var säkerligen den unge biskopen i Linköping Kettil Karlsson, som blänker ett par år i vår historia, men om Gustaf Erikssons direkta förfäder känner man i det närmaste ingenting och lika litet eller, om möjligt, ännu mindre om Eka-släkten, som han på mödernet tillhörde. Liksom de flesta andra adelsätter hade äfven hans intet familjenamn under medeltiden. De äldsta medlemmarne förde en vapenbild, i hvilken man trott sig igenkänna spetsen af en “dystians“ (en vid riddarspel använd trubbig och klufven lans) eller den i schackspelet
Källa: Project Runeberg ·