Tillbaka Read Runeberg

Historiskt-politiska anteckningar för åren 1743-1796

Originalsida 29
Originalsida 29
Originalsida 28
Originalsida 29
28–29

Sida 29

Åtgärder och förhållanden 1784--1786, 29

Frankrike afstod till Sverige öen S:t Barthelemy i Västindien emot erhållande af några handelsförmåner i synnerhet på Marstrand. — Städerne Kaskö och Kuopio grundades och med privilegier förseddes.

I stället ft5r riksdagsrelationer^ hvilka efter constitntion icke kunde äga rum, borde collegier och landshöfdingar till justitiae cancellern afgifva berättelser om förvaltningen af sina ämbeten, så ofta konungen för godt funne. Dessa berättelser pröfvas af rådet, rikets herrar eller andre för trohet kände ämbetsmänn, hvilka sitt underdåniga utlåtande till kongl. Maj:t afgifva, som sist tager alltsammans under skärskådande.

De framfarne åren vistades konungen som oftast i Upsala och tog detta lärosäte uti synnerligt nådigt hägn. Beredde inrättningen af en adelig cadetteschola för 100 unga adelsmänn. Sträckte äfven sin omtanka till försvarsvärket, hvaraf flottan i synnerhet vann en tillökning af 14 linieskepp och 13 fregatter och lärer näppeligen sedan konung Carl XI:s tid varit i bättre ordning och skick.

Oaktadt all hushållning, så långt den kunde bestå naed konungsligit anseende, fördjupade sig dock konungen genom sina utrikes resor, så väl som annan yppighet och pragt uti mycken skuld. Genom posttaxans förhöjande och andliga ämbetens försäljande bjöd man väl till att öka tillgångarne. Drottningens enskyldte cassa måste äfven på ett besynnerligit sätt underhjelpa behofven och hvilket föranledde till capiteinerne grefve Sparres och Ehrenhoflfs olycka. *) Men som allt sådant ej ville förslå, så nödgades konungen vara betänkt på ständernas sammankallande i förmodan att af dem blifva rembourserad. Siksdagen utsattes till den l:sta maji och nödvändigheten att öfverlägga om mått och steg till förekommande af hunger och dyr tid togs till praetext. Ständerna samlades och generallieutenanten baron Duvall utnämndes till landtmarskalk.

Sedan sista riksdag hade franska maximen att genom så kallade lettres de cachet utan ransakning och dom skilja

*) Tyckes syfta på stölden ur drottningens schatull, för hvilken friherre (ej grefve) Sparre misstänktes. Se härom Fersens hist. skr. VI sid. 47 ff. Utg. anm.

Källa: Internet Archive ·