Tema
Kungamakt och grundlag
Skrifterna i temat handlar om hur Sverige har styrts, med lagar, regeringsformer och kungamaktens gränser som röd tråd från landskapslagarna fram till 1809. Magnus Erikssons landslag och Östgötalagen visar medeltidens rätt, och Rudolf Tengberg kartlägger rikets äldsta indelning och förvaltning. Emil Hildebrand gav ut regeringsformerna 1634–1809 tillsammans med konungaförsäkringarna 1611–1800, och Nils Edén undersökte centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden. Niklas August Tengberg och Anders Fryxell skildrar frihetstiden och Gustaf III:s statsvälvning 1772, och stridsskrifterna från 1809 och 1830-talet visar hur frågan om kungamakten levde vidare. 13 verk.
Magnus Erikssons landslag1500
Hvad Rätt har ett Folk att dömma en Regent?Per E. Elgström · 1809
Svearnas och göthernas strid om konungavaletSven Ryberg · 1830
1720, 1772, 1809Magnus Jacob Crusenstolpe · 1836
Om frihetstiden. Några anmärkningarNiklas August Tengberg · 1867
Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historiaNiklas August Tengberg · 1871
Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i SverigeRudolf Tengberg · 1875
Sveriges regeringsformer 1634-1809 samt konungaförsäkringar 1611-1800Emil Hildebrand · 1891
Sveriges politiska historia, från konung Karl XIII: s död till statshvälfningen 1772, andra upplagan, delvis omarbetadCarl Gustaf Malmström · 1893
Östgötalagen med förklaringarAxel Olof Freudenthal · 1895
Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagarEmil Hildebrand · 1896
Om centralregeringens organisation under den äldre VasatidenNils Edén · 1899
Berättelser ur svenska historienAnders Fryxell