Sida 34
34 BikBdagsbesvär 1786.
säterifrihetens förlust för felande åbyggnad^ om ladugårdar under säterierna samt äfyen anhållit att 1775 års kongl. förordning måtte blifva grund till storskiftesdelningarne i Finland. Om oeh hvad decision å detta allt fölgt är mig obekant. Den sistnämnda omständigheten tyckes dock vara afhulpen uti skattekjöpsförordningen af den 21 :sta februari 1789.
Finska passvolance- och reseryinrättningen lades på bordet och lärer för alltid blif^a där liggande.
Prästerne memorialiserade mot och med skådespels anställande på söndagarne och aftnarne förut samt bränvinskrogars anläggande vid kyrkjoma^ glömde icke eller bort bibelversion och nya psalmboken^ hvilket oaktadt allt ännu är i sitt förra skick.
Utaf borgerskapets besvär voro landttuUarnes upphäfvande och ordföranderättigheten i accisrätterna mest anmärkningsvärda. De uplystaste nationer hafva af goda skäl längst för detta afskaffat landttuUarne. Hos oss lärer därmed gå långt ut^ emedan en hop menniskjor utaf dem skola lefva och hafva sina influencer. Accisrätterna äro åter ibland de mest inqvisitoriska domstolar^ som ibland ett fritt folk kunna existera. En tuUbetjent är angifvare, en tuUbetjent vittnar och en tuUbetjent dömmer. Man ser, hör och vet det, men ingen ändring förspörjes, förmodeligen af samma ordsak som det föregående.
Ibland allmogens angelägenheter utgjorde, jemte åtskilligt annat, de afskaffade böne- och högtidsdagarnes återställande för dem ett åliggande lika ömt som bränvinet och skattekjöpsförordningen. Något ventilerades äfven om privilegier, men därtill fordrades en annan tid, hvarföre de ock denna gången lades på bordet.
Sidst öfverenskommo ständerna om bevillningen. Konungen hade i anseende till deras oginhet dragit betänkande vid att upgifva sin enskilda skuld. Han väntade att utaf dem få en smickrande offert, men hvartill de för denna gången icke kunde förmås, hvaremot och som de ej voro särdeles måne om att veta den, och således ing^en anledning gafs, att riket blifvit belastadt med någon ny och riksens ständer icke veterlig gäld, men till flottans och för-
Källa: Internet Archive ·
