Sida 41
äro fullkomliga allätare. Frukter, lökar, rötter och andra saftiga växtämnen utgöra deras hufvudsaklig a föda, men insekter försmås icke häller och fågelägg, späda fågelungar o. s. v. äro för dem värkliga läckerheter. Genom att de ofta företaga plundringståg till människans odlingar och där förstöra mer än de förtära, utgöra de i de trakter där de äro talrika ett formligt plågoris.
Apornas samlif är särdeles intressant. Den starkaste medlemmen af hjorden blir anförare och ledare för det hela. Han åtnjuter i hvarje hänseende en obetingad hörsamhet och utöfvar sitt ämbete med stor värdighet. Men i ersättning för denna hörsamhet vakar han också troget öfver sina undersåter säkerhet och befinner sig i följd däraf alltid i större värksamhet än dessa.
Att aporna lätt kunna tämjas är allmänt kändt, likasom att de kunna läras hvarjehanda konststycken. Ett oblandadt nöje medför dock icke ägandet af en tam apa, emedan hon åstadkommer mycken skada och förargelse, hvartill kommer att de större arterna äro icke så litet farliga, genom att de bitas, då man minst skulle vänta det.
Haren.
Lepus timidus.
Detta allmänt kända djur, som tillhör gnagarnes ordning, finnes öfver hela Finland och Nord Europa, men ersättes i mellersta och södra Europa
Källa: Project Runeberg ·