Sida 43
11. Lefnadsvishet.
Tag dig i akt, min son, så mamma-råtta sade, Ty ständigt man försåt emot oss råttor lade, För fällor fruktan bär, gå aldrig från oss ut, Ty kattens klor gör då uppå din lefnad slut. Dumt prat! föll rått-far in — du måste ströfva kring, Den intet våga vill han vinner ingenting.
*
Källa: Project Runeberg ·