Sida 53
Andra akten
Fru Österberg.
Nej, det här är lille Albanus. Han har kommit till, sedan du lemnade oss. Och Josefina med. Men hvar är Alexius? (Går till sången och drar fram Alexius.) Stackars unge — han har sofvit under alt ihop.
Alexius (yrvaken).
Hvad är det? Nej, söta pappa, slå mig inte, slå mig inte!
(De andra barnen skratta.)
Fru Österberg.
Pappa är inte här. Kom fram och hälsa på stora syster Blanka. Mins du henne?
(Alexius kommer fram och Blanka böjer sig halft vänligt, halft otåligt öfver honom.)
Blanka.
Hvad är det med hans hand? Hvarför är den så ombunden?
Fru Österberg.
Å — han råkade i olycka en gång, stackarn, när barnen var ensamma hemma och det tog eld i gaslampan och Alexius blef så illa bränd så han låg här sen och skrek i många nätter och se’n slog det sig köld i och nu säger doktorn att han är rakt fördärfvader för hela lifvet.
Blanka.
Å, det är ju förskräckligt. Men att lemna så små barn ensamma!
Källa: Project Runeberg ·