Sida 18
Prenumeration sker i landsorten endast å närmaste postansta
Hon såg upp på honom.
Inte var han så värst vacker vid närmare påseende. Näsan pekade uppåt, som om hon vädrade Dågot i luften och öronen — gud, hvilka öron! Det ena hade han lagt kapson på genom att rigga mössan på sned, så att det trycktes intill hufvudet, men det andra fladdrade fritt för vinden som en brandflagga på half stäng. Och hvad han gnuggade det sedan! Hon hörde, hur ban rullade det fram och till baka i handen, som om ban tänkte göra en cigarrett af det.
»Det vore roligt att träffas någon gång,» svarade hon mekaniskt, under det tankarna koncentrerades kring hans lustiga öron; »men .jag har så sällan tid för mina lexor.»
»Hvad är det för lexor?»
»Franska krior och sådant der. — Kors, det var så rätt, jag är. tvungen att gå hem genast ■)ch skrifva franska. Annars blir jag rysligt olycklig för »fröken».
»Asch, det är väl inte så farligt, jag skall hjelpa Ebba. På en qvart skall den skrifningen vara klar.»
»Ar Axel så rysligt styf i franskan dä?»
»Åhja, nog ha vi läst mer än ni i flickskolan,» svarade han.
»Vill Axel hjelpa mig, så gä vi hem strax och träffas lite senare, när det blir färdigt. Hvad är klockan?»
»Åtta!»
»Det var förskräckligt, då måste vi skynda oss. Jag skulle haft det färdigt redan. Men om Axel hjelper mig, så —»
»Hvad får jag då?» frågade lian, under det ban snörde af henne skridskorna.
IDUN_________________
»Axel skall fi låna en rolig bok af mig.»
»Inte annat? Handlar den oin kärlekP»
»Kärlek, livad menar Axel,» sade hon, sedan hon åter kommit på fötter.
»Jag trodde, Ebba var road af sådan lektyr. Men Ebba vet kanske inte, hvad kärlek är, när allt kommer omkring? Ni talar naturligtvis inte om sådant i flickskolan!»
»Fy, hvad Axel är stygg!»
»Åh, seså, inte behöfver Ebba rodna för så litet. Jag har talat med många flickor om kärlek, men det är ingen, som visat sig så oskyldig som Ebba. Det tycker jag om! Koketteriet är som doften från en ros — utan doft vore rosen endast en kamelia.»
Hon skrattade.
»Det der har Axel säkert läst i en kärleksroman.» sade hon.
»Det kan nog hända, men det gör det samma. Sant är det! Jag finner inga flickor så förtjusande som — koketterna.»
»Såå, verkligen?»
»Det gör ingen karl, ska' jag säga Ebba. —• Koketteriet är som skummet på behagens eljes dufna, champagne,» fortfor ban patetiskt.
Hvad han var lustig! —
Han väntade i portgången, medan hon sprang upp efter sina anteckningar.
»Om en halftimme är jag till baka,» sade ban, sedan hon lemnat dem, »då träffas vi äter här i förstugan.»
»Ja, men kom säkert,» bad hon.
»Ebba kan vara lugn,» sade ban och skyndade upp till sig.
En stund senare smög hon utan hatt och
kappa åter ned for trappan, der kadetten redan väntade henne.
»En kyss i skaldelön, bara en,» hviskade ban, i det han lemnade henne konceptet.
Hon spratt till, slet sig lös och ilade upp för trapporna.
Följande dag mottog hon sin första kärleksbiljett. En månad senare voro de hemligt förlofvade.
På våren blef ban utkommenderad på sin första expedition till sjös och tog ett högtidligt löfte af henne, att hon icke skulle glömma honom, under det han var borta.
När hon tre år derefter återsåg honom på en bal, var han officer.
»Mins ni mig ännu, fröken Ebba?» frågade han i melankolisk ton efter slutet af en vals. Han lät för jemmerlig!
»Om jag mins er, lierr von ***. Det var en fråga. Jag beundrade ju er på den tiden!»
Det glänste till i hans ögon.
»Men ni måste erkänna, att ni dansar inte på långt när så bra, som ni åker skridsko.»
Han bjöd icke upp henne mera den qvällen och icke sedan heller, ty ett par månader derefter gifte ban sig nere i Karlskrona,» slöt Ebba skrattande. (Forts.)
Ett gratisexemplar af Idun erhålles för hvarje samladt 5-tal abonnenter.
Till
våra husmödrar!
I dessa smalare spalter ärna vi i hvarje nummer under en mängd olika hufvudrubriker meddela alla möjliga praktiska och nyttiga råd och rön på de områden, som höra till qvinnans verksamhet inom och för hemmet.
På det våra ärade läsarinnor emellertid måtte hafva största nyttan häraf, uppmana vi vänligen alla husmödrar att hvar i sin stad uppteckna och till Redaktionen af Idun, Stockholm, insända sina egna erfarenheter på dessa områden. Idun skulle sålunda kunna blifva ett föreningsband mellan husmödrarna och deras familjer, hvarigenom de förra, ehuru okända för hvar andra, skulle kunna både gifva och mottaga många goda och nyttiga råd. Ingen behöfver på minsta sätt låta sig af hållas af fruktan för brister i stiliseringen af de gjorda meddelandena, ty dessa omredigeras alltid af oss, om så behöfves, innan de införas i tidningen.
Gång efter annan komma vi ock att utfästa pris för goda uppsatser på dessa områden. Och redan nu hafva vi gjort början härmed, i det vi utfäst ett pris af
femton (15) kronor
för den bästa uppsatsen öfver något sjelfvaldt ämne, hörande till hemmets verld. Uppsatsen måste rymmas inom en af våra smalare spalter och får ej vara förut publicerad. Täflingsskrif-terna böra vara inkomna senast den 31 dennes och förbehålla vi oss rättighet att i tidningen publicera hvad som befinnes vara användbart.
A baksidan af det konvolut, som innehåller täflingsskrift, bör sättas ordet: Täflingsskrift.
Obs!
För att tillmötesgå från några håll uttalade önskningar, hafva vi framflyttat täfllngstidens utgång till den 31 januari (i st, f, i prof numren bestämda 16 januari). Flere täßingsskrifter hafva redan inkommit.
Stockholm i januari 1888.
Redaktionen.
Helsovård.
Skyddsmedel mot difterisiaitta. Då det är svårt att få småbarn att företaga de gurglingar i munnen och svalget, som alla läkare anbefalla till förebyggande af difteri, har d:r Vaumund i Norge sammansatt ett antiseptiskt socker, som barn tycka mycket om, och som i viss mon ersätter gurglingen.
Om detta medel skrifver d:r Vaumund: aBorsocker innehåller bland annat de verksamma delarne i aseptin och torsksaft, tillsatta med några antiseptiska eteriska oljor. För att det skall bättre fasta sig vid slemhinnan och ej så hastigt söndersmulas, har vid sammansättningen förutom socker
användts glycerin och gummi. Fast jag visserligen ej hyser ett sangviniskt hopp om, att barnet, äfven vid ett konseqvent bruk af det samma (t. ex. ett st. 4 gånger dagligen), skall vara fritt för att angripas, står det dock fast, att, liksom en hel och sund yttre hudbeklädnad skyddar mot smitta af in-fektiösa sårsjukdomar, bör ock en hel och normal slemhinna vara det bästa värnet mot sjukdomsfröets inträngande, detta under förutsättning af, att, efter hvad allmänt antages, svalgdifterin och de epidemiska inflammationerna i svalget börja som en lokal infektionsprocess.» II.- V.
Toaletten.
Att rengöra hårborstar med äggula. Rengör man goda, dyrbara hårborstar med soda och vatten, så blifva de väl rena, men deras utseende lider deraf. En hår- eller klädesborste blir renast och alldeles som ny, om man mättar den med äggula, låter massan helt och hållet torka och derefter aflägsnar den samma. Har detta, skett, så tvättar man borsten ren med ljumt vatten.
Fönsterträdg-ården.
En god blomstergödning för äldre, kraftiga växter är ett fingertjockt lager afmaltgrodd, som lägges ofvanpå jorden. Grodden ruttnar under loppet af 8—10 veckor och gifver växterna god näring samt kommer dem att blomma rikligt. Unga växter tåla emellertid icke detta gödningsätt. Vilhelm.
Bostaden.
Crcmefärgning af gardiner. Rabarberroten användes som bekant i medicinskt syfte. Mindre bekant är det, att man kan färga med denna rot. För 10 à 12 öre rabarberrot kokas i en half kanna vatten, silas och blandas på vanligt sätt med stärkelse. En sådan sats är tillräcklig till ett par gardiner. Saff-
ran är dyrare och färgen blir icke sä fin. Lena.
Bakning.
Sandbakelser. 213 gram (1 ®) tvättadt smör, 1 ägg,1 153 gram (12 lod) socker, 40 gram (3 lod) söt, 12 gram (1 lod) bittermandel, 531 gram (1'/« ffi) mjöl. Degen klenas i smä bakelseformar. Den kan förvaras flere veckor på svalt ställe. Hedda.
Tunnbröd. Till ett qvarter mjölk tages så mycket hvetmjöl, att degen kan kaflas ut, samt en smörklick af ett hönsäggs storlek. Degen kaflas ut i så tunna kakor som möjligt, hvilka pickas som knäckebröd och sättas genast i ugnen att gräddas. Ätas med smör till kaffe och te. Hedda.
Brygd.
Sockerdricka. Till hvarje kanna vatten tages en halfbutelj öl samt något öfver '/< ® socker. Sockret upplöses först i vattnet. I hvarje helbutelj soc-kerdricka lägges en kula god pressjäst af en äitas storlek samt ett lika stort stycke ingefära. Buteljerna skola stå 12 timmar okorkade. Färdigt på tre dagar. Hedda.
Tvätt.
Kulörta sidenhalsdukar böra tvättas i potatisvatten. Vattnet från frisk rif-ven och urpressad potatis hindrar färgerna att slå i hvar andra samt gifver halsduken samma egendomliga glans, hvilken den hade som ny. Mary.
Huskurer.
Mot hicka. Mot besvärande hicka äro nedanstående medel att rekommendera. 1. Man tillstoppar båda öronen och dricker långsamt 10 till 15 klunkar vatten utan uppehåll. 2. En fransk läkare rekommenderar följande: Ma n tager en nypa vanligt koksalt, lägger det midt på tungan och läter det
14
Källa: Project Runeberg ·
