Idun: 1890

296 I DU N 1890 Förslag till matordning för veckan 16—23 juni. Söndag: Grönsoppa med klimp; fårstek med grönsaker; glacemaräng. Måndag: Hachis på får; köttsop- pa utan vått (Soup à la Wrexham). Tisdag: Köttpudding; (recept Idun n:r 21) ; risgrynsvälling. Onsdag: Kokt torsk; soppa med spenat. Torsdag: Stufvadt oxkött med potatis (Lobscouse); filbunke. Fredag: Stekt sill i papper med stufvad potatis; stufvade morötter i olja; puré på gröna ärter. Lördag: Biffstek; saftsoppa. Recept. Köttsoppa utan vått. 500 gr. ben- fritt oxkött skäres i små bitar och ned- lägges utan vatten i en kruka, som rymmer något öfver 2 liter; alla slags väl rensade grönsaker, som årstiden tillåter tillsättas, bvarefter krukan öf- verbindes oeb sättes i en varm ugn eller i brist däraf i kastrull med ko- kande vatten. Då soppan uppsilas, kryddas den med peppar och salt. Soppan, som icke är klar, är vanligen tillräcklig för 3 à 4 personer och kan serveras med köttet och grönsakerna. Morötter med olja. Morötter skäras i tunna skifvor, sättas öfver elden med fin matolja samt peppar och kandisoc- ker, stekas väl och vändas. Då de äro brynta, tillsättes dubbelt så myc- ket vin, som man tagit olja, helst ma- laga, hvarefter morötterna sakta kokas färdiga, skakas väl och serveras så heta som möjligt. Anses vara en fin an- rättning. Stufvadt oxkött med potatis. Kokt oxkött skäres i 2 tums tärningar, ma- gert fläsk skäres i skifvor på 2 tum, stekes ljusbrunt i smör, spädes med tillräckligt vatten, hvarefter råskalad potatis, lök, persilja samt peppar och ett lagerblad iläggas; kokas sakta 15 minuter. Köttet ilägges och får sakta koka i 10 minuter, hvarefter lök och kryddor upptagas; man tillser, att po- tatisen är fullkokt, och att rätten är lagom salt, innan den serveras. O. H. D. Soppor. Sparrissoppa. Några knippor frisk fin sparris rensas, skäras efter bort- skaffandet af alla hårda delar i stycken af en ärtas storlek, tvättas i friskt vat- ten, afsilas och läggas i en kastrull med 2 till tre liter kraftig, ljus bul- jong, helst i hönsbuljong, och kokas däri långsamt, ungefär en halftimme. Soppan saltas därpå efter smak, afre- des med några äggulor och ett stycke färskt smör och serveras med rostade hvetebrödstärningar. Toaletten. Tallbarrsessens. Unga tallskott sam- las i juni, skäras så små som möjligt och slås öfver med stark vinsprit, så att denna står ungefär ett finger högt öfver skotten. Massan förvaras i en väl korkad flaska på svalt ställe, pres- sas ur om en månad och får sedan åter stå åtta dagar, hvarpå vätskan af- hälles från bottensatsen och filtreras genom läskpapper. Vacker och billig prydnad för som- marhattar. Emedan modet denna som- mar åter gynnar hattprydnader af skiftande och glänsande blommor och strån, kan man själf på följande sätt förfärdiga ett vackert garnityr. Man utväljer fina gräs, ekållon o. s. v. och bronserar dessa i olika, men likväl harmonierande färger. Därpå binder man dem till en bukett, krans eller kvist, alltefter som det bäst pas- sar till hatten. Denna hattprydnad är så varaktig, att man kan ha den hela sommaren. Handarbeten. Täcke till violinfodral. Till detta täcke, som säkert bör vara en särdeles väl- kommen present för mången violin- spelare, klipper man formen efter fo- dralets storlek, ej efter själfva violi- nen. Lyran på mönstret bör, för att riktigt framhållas, sys med guldtråd. Monogram användas gärna och med god effekt. Beträffande färgerna på det använda garnet och det öfriga ma- terialet äro mörkare nyanser att före- draga framför ljusare. Till afvigsidan af täcket bör alltid tagas siden, som stickas i tvärrutor eller endast i linier. Till rätsidan bör helst väljas kläde, som mellanlägg tages mjuk vadd, ej allt för tjock. Täcket monteras rundt omkring med en kordong, som döljer sömmarne. Syltning-. Då det blir fråga om syltning, torde mången husmoder tillika behöfva fråga sin kassa: har jag råd därtill? Ty i allmänhet är detta viktiga sommarka- pital ganska dyrbart, tidsödande och vanskligt, när man besinnar, huru mycket, i trots af all omsorg, genom jäsning, mögel etc. förstöres. Men äfven den, som måste härvidlag taga hänsyn till sparsamhet, har utvägen att inlägga och förvara både frukt och grönsaker utan stor kostnad. Jag bör- jar med några ord om syltning i all- mänhet. På våra mormödrars tid kän- des blott ett sätt: att taga lika vikt socker, koka detta med litet vatten till sina olika grader, däri förvälla fruk- ten, dagen därpå sila ifrån saften, koka upp och hälla den tillbaka öfver bären, hvilket förfarande upprepades minst ännu en gång I vår framåtskridande tid — jag skulle vilja säga: ångans tidehvarf —■ tillämpas nya metoder, och bland dessa främst den s. k. ång- syltningen (se under Krusbärssallat och Körsbär). Något ditåt är ettfransyskt sätt (se Vinbär). Den Jasmtmdska metoden, att koka in bär utan någon tillsats af socker, förtjänar att blifva mera bekant än den hittills tyckes vara (beskrifningen återfinnes under Plom- mon). Mot salicylsyra har jag grun- dade fördomar — ej alla tåla sylt med dylik tillsats i och för sockerbesparing — jag fäster alltså intet afseende vid denna metod. Det amerikanska sättet har däremot mycket för sig (se Jord- gubbar). Andtligen är det rätt be- kvämt att sylta utan att behöfva koka, som kan tillgå på olika vis (jämför Blåbär, Smultron). En hufvudsak vid all syltning är största snygghet, valet af fullkomligt oskadade bär, använ- dande af bästa socker, en noggrann skumning, saftens tillräckliga inkokan- de, begagnande af endast silfver- eller porslinssked, resp. skumslef, liksom hårsikt eller porslinsdurschslag, sylt- burkarnas lämplighet — helst smalare uppåt än nedtill —, och säker tillslut- ning. Svafling samt påläggande af gråpapper, doppadt i rom, är alltid en säkerhetsåtgärd. Stenia. Apelsiner, hela. a) Den tiden, då apelsiner äro billigast, eller när man kanske har en hel låda och vill för- vara en del däraf såsom angenäm sylt för sommaren, lönar sig följande för- sök. De hela apelsinerna kokas, be- täckta med vatten, tills de kännas mjuka som gummibollar, hvarunder man ofta får vända dem med skum- slefven. Då tar man upp dem, af- lägsnar kärnorna jämte hinnan där- omkring och skär apelsinerna i strim- lor. Sockret (helst kg på kg), dop- padt i apelsinvattnet, kokas och skum- mas väl, hvarefter mera af vattnet till- hälles och frukten kokas färdig i soc- kerlaget. b) Ett annat sätt är att göra inskär- ningar i skalet af hela apelsiner, utan att skada »köttet», och förvälla dessa i klarkokt socker (100—200 gr. på stycket, allt efter deras storlek), dock böra de ej få koka. riktigt. Ett par da- gar efteråt förvällas de på samma vis. Stenia. Rabarbergelé. Skurna rabarberbitar (gärna med det rödaktiga skalet kvar, som ger vacker färg) kokas med myc- ket litet vatten mjuka, det hela pressas genom saftlinne eller press och den vunna saften kokas öfver stark eld 15 à 30 minuter (pr liter 175 gram strö- socker). Kokas det långsamt på svag eld, blir gelét ej klart. Stenia. Inläggningar. Sparris är onekligen bäst att bibe- hålla i lödda bleckdosor. Man kan dock göra åtskilliga andra försök. 1) Man lägger väl skalad, förut hastigt förvälld sparris i höga glasburkar, korkar och öfverbinder väl samt kokar burkarna 15 minuter. 2) Man sveder snitten på glödgad metall och förvarar den oska- lade sparrisen i en låda mellan pulvi- serad träkol; hufvudena skyddas för kol- pulvret genom inlindande i silkespap- per. Lådan tillslutes ordentligt. 3) Väl skalad sparris sköljes och aftorkas. Sedan blandar man torkad kli med ljusbrunt rostadt salt (på 1 kg kli 60 gr salt). Krukans botten beströs 3 cm högt härmed och sparrisen packas ned däri hvarftals med kliblandningen. Of- vanpå hälles smält talg och krukan förvaras på torrt, svalt ställe. Stenia. Syra. Man rensa” bladen som spenat, smälter 1/2 kr i en lagom hög gryta, som så maningom kan upptaga 12 talrikar fulla med syra, alltefter som det sjunker ihop. Under ständigt om- rörande bör syran koka, tills ingen saft framsprutar längre, utan den endast ångar. Massan fördeläs på mindre bur- kar (beräknadt till en middag hvar), klämmes ned rätt liårdt, och litet fett hälles ytterligare på. Ofverbindas med papper. Stenia. Mellanrätter. Sparris med gräddsås. Grof sparris rensas, sammanbindes i knippor, kokas mjuk i saltvatten och lägges på en sikt att rinna af. Till en kilogram sparris tager man | liter grädde, blan- dar i denna fyra äggulor, det rifna ska- let och saften af en citron, 30 gram smör, en tesked potatismjöl och en kopp sparrisvatten, vispar såsen öfver elden, till den kokar upp, och slår den därpå öfver sparrisen. Efterrätter. Ambrosia. En mycket välsmakande dessert, lätt att åstadkomma, men föga känd, kunna vi här erbjuda de af våra läsarinnor, som svärma för nya rätter. Man ritver en kokosnöt (kan man ej skaffa någon sådan, krossar man i stäl- let val- eller hasselnötter), skär några läckra äpplen i skifvor och delar flera söta apelsiner i åttondelar. De kros- sade eller rifna nötterna blandar man med vaniljsocker, beströr äfven äpp- lena och apelsinerna rikligt med soc- ker, lägger nötter och frukter hvarf- tals i en kristallskål, häller öfver des- serten ett glas madeira och låter den stå några timmar innan den serveras. Ännu finare blir efterrätten, om raan i stället för äppleskifvor tager ananas. Hvarjehanda. Kristallisering af ståltrådskorgar. Man omlindar korgen med mjuk bomull (man kan äfven göra det med skära bomullsband, hvarigenom ståltråden blir skär), och ställer den i ett kärl med alun- vatten, d. v. s. genom kokning i vatt- ten upplöst alun, 250 gram pr 2 liter vatten. Korgen måste likväl placeras så att den ej stöder mot kärlets botten. På två dygn blir den kristalliserad. LEDIGA PLATSER. E n stadgad, anspråkslös lärarinna, fullt mäktig engelska språket samt villig att undervisa barn i vanliga skol- ämnen, erhåller anställning i familj. Billiga anspråk. Svar adresseras: »G. L.», Finspong. [2042] E n anspråkslös och ordentlig flic- ka, van att undervisa minder- åriga, barn samt villig att del- taga i husliga göromål, finner plats i familj på landet. Svar med lönepretentioner sändes till »S. M. G.» Öjebyn. Piteå. [2050] Ei torimMattiii med undervisningsskyldighet hufvud- sakligen i modersmålet och tyska språ- ket är ledig vid Skellefteå elementar- läroverk för flickor. Årslön 1,000 kro- nor. Ansökningshandlingar och betyg skola vara inlemnade före den 15 juli till styrelsens ordförande théologie dok- torn S. Brandell i Skellefteå. [1963]Styrelsen. En ung, bildad flicka, hälst kunnig i sömnad, kan få lära hushållet mot det, att hon är villig hjälpa till med alla inomhus förefallande göromål. Re- flekterande torde med snaraste hän- vända sig till »Ella», Ljvmgbyholm, Smedby, p. r. [2007] PLATSSÖKANDE. En mycket anspråkslös flicka, med höga betyg utexaminerad från folk- skollärarinneseminarium, söker, emedan föräldrahem saknas, tillsvidare plats i familj för att mot fritt vivre lemna undervisning eller annafi biträde. Vi- dare meddelar pastor A. F. Kunstedt, Vedum. [2059] Westbergs oöfverträffliga Tvättpulver hos alla speeerihandlare