Idun: 1890

1890 I DU N 601 gylda stift vid en en 2 cm tjock träskifva och fastknytas sedan med hvarandra med smala si- denband, 2 cm från öfre randen. Pappskifvorna prydas med någon liten enkel målning af hlom- sterranka e. d. I öfre hörnen fästas buketter af pressade blommor, gräs, ax o. s. v. Dessa an- bringas hängande nedåt samt upptill fästes en knapp af en förgyld frökapsel af vallmo. Vill man sedan i ställningen anbringa lefvande blom- mor, måste man förse den med en insats af pors- lin eller bleck i den form, som ställningen har. Ser mycket prydlig och treflig ut. Ina. *■ XXX1I1. Finare arbetskorg. Man tager en fyr kant, 38 cm stor, af grön, flätad säf. Hörnen böjas först uppåt, sedan utåt, hvarefter man syr till- sammans dessa 28 cm högt. Därefter tages en 14 cm lång båge (äfven af flätad säf) och fästes fast vid de två motsatta hörnem Korgen fodras sedan med röd atlas invändigt. På yttersidorna af de fyra hörnen fastsys trekantiga plyschstyc- ken, (helst blå) som äro 18 cm i sidohöjd och 24 cm nedre bredd; dessa fä dock ej fastsys alldeles upp i kanten, utan lemnas 1 à 2 cm af säfven, som först bronseras. Plyschstyckena prydas med ett lätt broderi, innan man sätter dem på korgen. Bågen omlindas med en blå plyschremsa. Bo- setter af ,blå atlasband pryda den nätta arbets- korgen för öfrigt. Ina. * XXXIV. Tofflor. Af boltengarn virkas med s. k. toffelvirkning en fyrkantig bit (30 cm åt herre och 25 cm åt dam) som vikes dubbel, så att tvärsidorna mötas, hvarefter dessa hopvirkas. Ar- betet bildar då liksom en bred, grund påse. I kanten uppomkring virkas ett hvarf, bestående af en luftmaska och en stolpe och ofvanför detta virkas en liten udd. Ett kautschukband dragés genom hålhvarfvet och toffeln är färdig. Kan sedan prydas med en rosett. Teff. * XXXV. Väska för handskar. Af papp göres en 30 cm bred och 35 cm lång fyrkant. På ena sidan påspännes juteväf, på den andra foder. Se- dan broderas på 4 kvadratformiga juteväfslappar monogram i midten och en smal bård kring kan- ten. Dessa fodras och fastsys pä den klädda pappen. I kanterna fastsys en kordong eller vec- kadt band. Om man vill hafva flere rum, tages större papp. Hänges på väggen i tamburen och när hvar och en har sitt rum med namn, behöf- ver ingen söka efter sina handskar. H—na. (Forts.) Revolution i klädtvätten. Bref till Idun. London i november 1890. Man har här länge insett, att den gamla tvättmetoden medels gnuggning var både kläd- och tidsödande. Maskiner, hvari kläderna mera varsamt behandlas, hufvudsakligen med kokning och användande af särskilda tvätt- tvålar, hafva länge begagnats både i hemmen och vid tvättinrättningar. Men på det sista året har en ny metod vunnit allt mer och mer spridning. Den består helt enkelt i an- vändande af en obetydlig kvantitet vanlig fo- togen, som har befunnits ega en starkt lö- sande egenskap. En liten pannmur finnes här i alla hem, ty någon tvätt, om ej hela tvättningen, göres alltid en gång i veckan; och därför förekom- ma ej här de stora svenska månads-, att ej säga half- eller helårstvättningarna. Förde- len att under månader gömma på smutsiga kläder är svår att förstå, då däremot det osunda däri och den ökade kostnaden med att ha så stora förråd, som då fordras, äro lätt insedda. Den engelska tvätten, d. v. s. egentligen Londontvätten, är visserligen ej mönstergill i färg, men detta torde ej bero på sättet att tvätta, utan på det hårda vattnet och den oklara luften, som kläderna torka i. Med tvättning medels auvändniug af foto- gen tillgår på följande sätt: till omkring 73 liter vatten tages ungefär 425 gram van- lig hushållstvål, som torde motsvara ungefär samma vikt af svensk grönsåpa. Då vattnet kokar i pannmuren — eller i en stor panna på spiseln •— och tvålen är väl upplöst, ihällas 2 à 3 matskedar vanlig fotogen. Nu iläggas kläderna, så mycket som kan rymmas väl täckt af vattnet. Bäst är att lemna de smutsigaste, såsom kökshandukar och dylikt till ett senare kok med tillsats af ännu en matsked fotogen. Ylle och kulörta kläder kunna naturligtvis ej tvättas på detta sätt. Man låter kläderna koka en half timme, och under denna tid bör man blott en och annan gång röra om dem med en käpp. De sköljas därpå i kallt vatten och vridas väl samt äro färdiga att hängas ut att torka. Samma behandling genomgå de smutsigare kläderna, som därjämte torde behöfva litet såpas och gnuggas samt böra, som sagdt, ha ännu en matsked fotogen i det kokande vattnet. Om man så vill, kan man kvällen förut lägga kläderna i blöt i såpvatten; och, om så anses nödvändigt, kan ju den traditionella klappningen utföras efter vridningen. Ingen fotogenlukt stannar kvar i kläderna. Förra vintern kunde man ej här öppna en damtidning, utan att se denna tvättmetod be- handlas i artiklar, i frågor eller svar. Alla som försökt den, uttalade sin stora tillfreds- ställelse därmed och prisade den såsom be- sparande både tid, pengar och krafter, för- utom det att kläderna undgå nötningen me- dels gnuggning. Jag tror, att om svenska husfruar ville pröfva denna metod, skulle de finna den lika användbar för svenska fö hållanden som för engelska. * : # Men hvad säga nu våra svenska fruar om att koka ylle och att efter en kvarts timmes kokning finna en tjock yllefilt alldeles som ny, utan att vara det minsta filtad eller krympt? För några dagar sedan var jag i tillfälle att åse tvättning efter en ny, förträfflig me- tod, som möjliggör detta. Denna s. k. Solvo- tvättning är uppfunnen af professor Gamgee här i London, och hufvuddragen äro följande: en vanlig pannmursgryta förses med ett inre fodral af tenn utan botten och så mycket mindre än grytan, att ungefär en half tums mellanrum lemnas utefter väggarne, hvar- jämte den upptill är försedd med hål af -J tums diameter. Här passas in en korg af mycket gles ståltråd, hvari kläderna läggas, och hvilken inställes i grytan, sedan en ny, patenterad såpa är löst i det kalla vattnet däri. Sedan vattnet börjar koka, drifves det af luftens tryck ned mot botten, upp mellan de begge kärlen, in genom hålen, ned igen, och således i en ständig rotation ge- nom kläderna, som äro alldeles stilla och därför undgå all nötning. De ömtåligaste kläder och finaste spetsar kunna tvättas på detta sätt, utan att taga minsta skada. Den fullkomligaste frånvaro af gnuggning är till stor del orsaken, hvarför metoden kan använ- das för ylle, men därtill bidrager äfvenledes såpan, hvilken ej innehåller minsta spår af soda eller alkalier. Dylik såpa kan endast användas med destilleradt vatten, och sådant kan nu framställas genom en annan professor Gamgee’s uppfinning med högst obetydlig kost- nad utan den vanliga dyrbara kondenseriugs- metoden. Efter en kvarts kokning sköljas kläderna i kallt vatten, vridas väl och torkas. Utom fördelen att kunna tvätta ylle utan krympning eller filtning, har denna metod den stora hygieniska fördelen att yllevaror sålunda genom kokning kunna desinficieras, hvilket är af stor vikt, enär annars mycken smitta sprides genom ylle, tvättadt, men ej kokadi. En tvättanstalt med denna metod har se- dan en tid varit i gång i Brighton (på södra kusten), en skall inom kort anläggas i Lon- don, och ett bolag är under bildande för att sätta i verket en mängd dylika inrättningar, som säkerligen snart skola bli starkt an- litade. * * * Skulle det ej vara skäl att någon kemiskt kunnig och affärsvan person från Sverige re- ste hit för att taga reda på ofvannämnda metod och sedan föraustalta dylika tvättin- rättningar i Sverige? Där tillgång finnes på regnvatten, kan me- toden lätt användas, om man inrättar de nämnda, enkla apparaterna för sin pannmur och använder prof. Gamgee’s såpa, som här finnes till salu för billigt pris. Jag vill blott tillägga för att visa, hur en dylik affär drifves här i England, och hur den bär sig, att »the lady Manageress» vid Brigh- ton Solvo Laundry har en lön af närmare 3,000 kronor - och allting fritt. Vid möjligen förekommande förfrågningar skall jag gärna i Iduns spalter stå till tjänst med svar. Å. Fl - d D. Iduns panoptikon. j/iaha, mina damer, ett ohyggligt väder har ® det varit nu i en månads tid. Det må den bäst veta, som har anlag för snufva, katarrer och reumatism, hvilka anlag afgjordt måste räknas till de dåliga anlagen, äfven om de upp- träda hos i öfrigt fullkomligt oklanderliga och välartade människor. Jag skall inte så noga kunna säga, hvem det egentligen är, som nu för tiden reglerar de s. k. nederbördsförhållandena. Förr i världen, då det gamla romarefolket stod i sitt flor, hette han Jupiter Pluvius, men nämnda gudomlighet, som egentligen aldrig lyckades förvärfva någon större popularitet annat än tillfälligtvis hos jord- brukarne, är nu för längesedan afdankad. Men hans efterträdare må nu vara hvem som helst, så skall jag ändå fördrista mig till det påstå- endet, att han slösar en smula med de fuktiga förråd, som blifvit ställda under hans förvalt- ning. Den mest öfverspände vattenentusiast bör du kunna vara trött på trakteringen, sedan han i fyra veckors tid fått gå »öfverspänd» med ett paraply, från hvars alla spjälor det forsar som ur stuprör. Och hvad beträffar det oupphörliga regnan- det under Mårtensveckan, så kunna vi väl alla vara öfverens om, att det endast varit att »slå vatten på gåsen», en operation, som aldrig stått i något vidare anseende hos klokt folk. * * •i*