Sida 6
Förläggarens Företal
Den Ideen at hålla sig wid det gamla, och wårdslöst tänka, det är godt nog, är icke öfwerensstämmande med Guds befallning; ty så säger Herren: „Ransaker skrifterna, ty de wittna om mig,“ Joh. 5. 39., och Jerem. säger: „Lät oss ransaka wåra wägar och wända oss till Herren.“ Klagowisans 3. 40. utom många andra språk, som bewisa, at man icke bör wara håglös uti ransakning och fårskande efter sanningen. En håglös Hedning blir wid sitt gamla, likaså en Turk, en Jude m. m., och där är ingen färdigare at fördöma dem allesamman, än en håglös och alldeles okunnig, så kallad Christen. Hwad åter Prästerna angå, så kunna de icke, med allrabästa willja och öfwertygelse, tala annat än det som är enligit med den Ed de swurit wid Prästwigningen, de nödgas ofta tala twert emot deras samwetes känslor, annars straffas de och förlora sitt bröd. Men Gud, som ser alt, har sin ewiga ordning uti sättet, at framskaffa sanningen, och den är redan i sin gryning. Tänk derföre icke ondt om dem, som se och önska sanningen framsatt, de arbeta för medmänniskors och eget andeliga wäl. Då man arbetar så mycket för werldsliga kundskaper för denna korta tiden, månne icke då någon sann kundskap om det Eviga borde sökas? Jag recommenderar derför denna lilla bok, som en ganska upbyggelig inledning till sanna Christna religion.
Källa: Project Runeberg ·