Sida 37
konstateradt redan genom tidigare forskningar, ehuru visserligen en betydande lucka kvarstått, alldenstund ordalydelsen af Jägerhorns enskilda memorial icke varit känd. Det är derför med förvåning man finner, att Ordin alldeles icke nämner ifrågavarande inlaga, ja att han påstår, det Jägerhorn icke kunde eller icke ville uttala sig med bestämdhet angående Finlands af-skiljande från Sverige. (I, 169).
Förvåningen är så mycket mera berättigad som hittills kända uppgifter om oftanämnda aktstycke äro hemtade ur den ryska literaturen. I tidskriften Ruskaja Starina, årg. 1876, ingår en serie efterlemnade anteckningar af öfverste Garnovskij, hvilken vid tiden för kriget mellan Sverige och Ryssland stod i nära förbindelse med furst Potemkin och kejsarinnans gunstling grefve Mamonoff. Garnovskij förtäljer, att kejsarinnan redan samma dag Jägerhorn anländt uppdrog åt Mamonoff att taga reda på, hvad hans beskickning egentligen afsåg. Mamonoff tillkallade Garnovskij och lät honom, dold genom en skärm för Jägerhorn, uppteckna dennes andragande. Enligt Garnovskijs anteckningar var ett af de önskningsmål, Jägerhorn vid denna konferens framstälde : att kejsarinnan ville „med tiden skilja finnarne från det svenska väldet och göra dem till en oberoende nation med egen styrelse". Ruskaja Starina, 1876, s. 209. Enligt samma källa lofvade Jägerhorn skriftligen framställa sina landsmäns önsk-
Källa: Project Runeberg ·