Sida 85
redan tidigare blifvit i Finland bearbetadt. Hvad särskildt beträffar deputationens egna åtgöranden, innehåller Ordins arbete utöfver Castréns skildring endast enskilda notiser. Deremot voro Sprengtportens memorial från denna tid och de öfver dem af ryska statsmän afgifna utlåtanden okända för Castrén, då han skref sitt arbete; de flesta af dessa aktstycken finnas sedermera dels i sin helhet offentliggjorda, dels vidlyftigt refererade af Yrjö-Koskinen och Tigerstedt, af den senare i hans biografi öfver Sprengtporten, hvars innehåll Ordin, såsom vi ofvan nogsamt funnit, alldeles förbisett. I hvarje händelse återstår dock äfven i denna afdelning åtskilligt nytt af det intresse, att framställningen, om den vore gjord sine ira et studio, måste helsas såsom ett tacknämligt bidrag till vår kännedom om ifrågavarande tidskiftes historia. Sådan den nu föreligger, är densamma en karikatur af allt, hvad man i afseende på objektivitet och sanningsenlighet eger rätt att fordra af en författare.
För Ordin är deputationen en buse, hvars vistelse i den ryska hufvudstaden tillfogat kejsaredömets intressen oberäknelig skada. Framhållande, att endast deputationens ordförande spelat en synlig rol och att dess öfriga medlemmar varit utan nämnvärd betydelse, utbrister han: „Och dessa hvardagsmenniskor hafva, såsom vi genast skola se, förmått skjuta den ryska regeringen bort från den riktiga och naturliga väg, hon
Källa: Project Runeberg ·