Sida 86
utstakat för sig! Hvilka krafter stäldes då emot dessa alldeles icke genialiska, men väl disciplinerade menniskors anfall?" Grefve Rumjantsoff, den enda af dåvarande ryska statsmän, som finner nåd inför Ordin, hade från Erfurt fortsatt resan till Paris och var således borta. „Öfrige då handlande personer: Araktschejeff, Saltikoff och äfven Knorring — — voro dåliga stridsmän mot de finska deputerades fast sammanslutna led". Återstod Speranski, hvilken snart vann ett afgörande inflytande på de finska angelägenheterna. Tyvärr drömde åter han om europeiska konstitutionella former, hvarför han betraktade Finland såsom ett intressant fält för sina experiment och måhända äfven såsom lämplig modell. Sålunda fans der ingen, som kunde bevaka „Rysslands verkliga intressen" (Ordin II, 192—193).
Stackars Speranski! Och hvilken beklagansvärd situation för Araktschejeff, Saltikoff, Knorring och alla andra dåliga stridsmän, hvilka midt i kejsarstaden hade att utstå detta fruktansvärda anfall af en handfull, annars i allo fredliga finska adelsmän, prester, borgare och bönder! Måhända var saken dock icke så farlig. Åtminstone är det fallet, att författaren längre fram yttrar sig ur alldeles annan tonart angående betydelsen af deputationens verksamhet.
Hvad deputationen möjligen uträttat af vigt, det uträttade den genom sin vägran att uppträda såsom
Källa: Project Runeberg ·
