Tillbaka Read Runeberg

Jul-aftonen

Originalsida 57
Originalsida 57
Originalsida 56
Originalsida 57
56–57

Sida 57

55 äro oss så främmande, som sl; ulle de aldrig hafva lefvat. Märk det oeh anklaga dem, icke oss ! Serooge lofvade göra så, ock de gingo nu vidare, osynliga soin förut. Anden kade den märkvärdiga egenskap (kvilken Scrooge redan märkt i bagarens dörr), alt kan, i trots af sin jättestorlek, kunde lämpa sig efter kvad utrymme som kelst, ock att kan under ett lågt tak stod lika skön ock lika mycket ett öfvernaturligt väsonde, som kau kunnat sta i den mest kögkvälfda praktsal. Möjligtvis var det derföre, att anden gerna visade denna sin förmåga, eller ock leddes kan af sin egen goda, milda, kjertligt vänliga natur, — nog af, kan förde Scrooge directe till det hus, der dennes bokhållare bodde. På tröskeln dertill Smålog anden ock stadnade, för att stänka några droppar från sin fackla öfver Bob Cratckits kostad. Kom ikog det! Bob kade icke mer än femton Btths *) i veckan; kvar lördag inkasserade kan blott femton sina egna namnbröder, ock ändock lyckliggjorde julens ande hans anspråkslösa boning! Fru Cratekit, Bobs hustru, simpelt klädd i sin tvä gånger vända rock, som likväl var upputsad med snygga band, godt värda sina sex pence, steg just nu opp från sin stol och började duka bordet, biträdd af Belinda Cratekit, sin andra dotter, som också var rätt fiffigt klädd, medan Master Peter Cratchit stack ned en gaffel i potatesgrytan, drog spetsarne af sina ofantliga löskragar (Bob Cratckits egendom, men högtiden till prydnad öfverlemnade at hans son och arfvinge) lo ngt in i mungiporna, fröjdade sig öfver denna ') Vulg. för shilling. Bob är en förkortning af Kobert.

Källa: Project Runeberg ·