Sida 60
vill förnuft såsom secundnm; förnuftet begriper vil* jan såsom sitt antecedens och prius, sitt reale och object.
§. 3. Men detta Andra, om det ej shall vara clt fallet och söndradt ifrån det Första, måste åler-upptagas till enhet dermed. Det Första har satt det Andra såsom sin spegel: så speglar det sig nu deri. Det har satt sin begränsning och fixering: så sätter det nu sig i den, så först erkännande densamma såsom sin. Detta blir sjelft ett Tredje och heter, såsom Möjlighetens och Verklighetens varande hos hvarandra: absolut Nödvändighet; — såsom det Godas och Sannas: Skönt; — såsom Viljans och Tankens: Känsla, Salighet.
Harmoniens spher: Väsendet i Form.
Anm. Denna absoluta Trias är grunden till all verblens mångfald. Utan opus ad intra hos Gudomligheten kan opus ad extra omöjligen tänkas.
Evolutionsläran har just det felet, att ingen absolut Trias föregår och ligger till grund.
Emanationsläran vill väl yrka Trinitet, men fåfängt; ty, om det Gudomligas andra hypostas • är en emanation ur den första, och den tredje åter ur den andra, så äro de båda utom det Gudomliga och kunna blott villkorligen räknas dit. Erkännandet af den andra hypostasen, såsom sin uppenbarelse, är nödvändigt å den förstas sida. Detta erkännande utgör den tredje. — Bibelns Trinitetslära fattas vanligen på Emanationslärans vis. Likväl heter det |«l uttryckligen: att Anden ej utgår af Sonen, utan af
Källa: Project Runeberg ·
