Sida 75
N« lägger »ig Lifvet ned i'sina Former, Lvarigenom de få »in medelpunkt i sig sjelfva, sjelfstän-dighet, fri rörelse.
Väsen i Första Form, det skarpa, »tränga, hårda, afslntna, det hvilande, liggande, horizontala, — frvgjordt till rörlighet, är Djur.
Yäsen i Andra Form, det uppåt och nedåt polv risera de, perpendicuiärt, uppåt syftande, det soiältan-de veka, — frigjord t till rörlighet, ärAtenrtiSkan* icke mer, »om hannes förebild, Blomman, fast med »in nedre pol i jorden; ieke heller är denna här lif-vets källa och villkor, såsom hos Blomman roten är* ntan liär bor lifvet i den öfre polen, som nu blilvtt fullt realiserad, derlöre sluten och rundad till liuft vud, då den hos blomman endast var en aning och sträfvan, uttryckt i den öppna, hallva kronan.
Anm. Då de högre stationerna hafva de lägre såsom momenter i sig, så linnes t. ex. ett mot blommans både lif oeh organisation motsvarande moment af lif oeh organisation hos menniskan, nämligen det genererande, produetiva oeh reprodoetivfe lifvet med sina orgaöer. —
Construetion af Teinper am en ter na t Temperamenterna är o blott Fyra; ett Femte temperament, till Pentadens fyllande, söker man förgät: ves. Hvad är då det femte, när det icke är Tempe* rament? — Det, som Temperamenterna temperera, således Väsendet i allt Temperament:
Anden, den fria, Gudomligt Oberoende, oändliga. (Characteren?)
Källa: Project Runeberg ·
