Sida 93
hållandena af systemets momenter äro icke annat än det ideala, inom systemet satta, uttrycket af dettas yttre* historiska förhållanden.
Fattad uti inskränktare mening innebär denna punkt också betydelsen af den pbilosophiska Dialogen, hvilken till philosophiens historia förhåller sig såsom konstverkets mikrokosmos titt det verkliga universum* Den phEosophiska Dialogen är nämligen en samlad upp* fattning, en förklarad återspegling (inom en individuell spher), af samma lif, som fyller det stora hela* Men ej nog med detina andans enhet, Dialogen måste äfven i anseende till ittäierialet stå till pliiloso* pin en 9 historia — likasom konstverket i allmänhet till verkligheten — i ett förhållande af beröring och keroende. Huru sträng, omfattande, ingripande den* tia anslutning till ett (naturligt eller) historiskt gif* Vet skall vara, måste i allmänhet ännu lemnas fritt toch obestämdt. Dialogens betydelse blir i alla fall flen af ett historiskt konstverk.
För öfrigt inser man, att, äfven der ieke den Uppenbara formen af Dialog blifvit herrskande, må* Ste ändock alltid ett Dialogiskt element ligga i alltphi-losopherande. Sjelfva den immanenta dialecti-k e n är i sjelfva verket ingenting annat än en 1 a* e n 1 Dialog istik: det ena uttrycket svarar precist emot det andra. Latent blir hon, då hon genom abstraetio* nen (principen för latens) sättes blott inom subjeetet Såsom isoleradt och blir ideal* (Idealitet — Latens.)
Ty det ges ändtligen också ett subjeetets förhål* |ande till sig sjelft, som* jemte förhållandena till
Källa: Project Runeberg ·
