Sida 92
'Men, utom detta personliga förhållande till G u d, ar det icke heller godt, att menuisban, såsommcn* n i s k a, blifvcr allena. Det personliga förhållandet (realt oeh idealt) till andra människor betingar den enskilda människans (reda oeh ideala) förhållande till sin varld. 1 stort taget innebar detta bcty delsen af philosophiens historia, såsom i sin helhet vt? görande den, i sin helhet tagna, philosophiens me? thod, och i sina enskilda förhållanden bestämmande gången för hvaije enskild! system* Ty de inre för?
Leror af actnoll meddelelse ä men niskans sida, utan aå? •om actuell fore någon act af uppenbarelse fds nen? nUkan. Såsom i sig blott potentta fattas den af Ra? tionalisinen (såddes afven af Svedenborgianitmen), dådet heter» att Gud med allmän — således ännu blott potentiell — kärlek ▼ 111 meddela sig At alla» msn verk-ligen kan gora det och gor det blott åt dem» sona gifva sig At Ilonom, och i den mån, de gifva alg &t Hojvom S actuell meddelslse. Härigenom blir menniskan således den» som i sjelfva verket älskar färs t» och. Gnds uppenbarelse blir bestämd» icke blott tor men? nlskans snbjectivitet» utan ur och af denna. På detta sätt bestämd af mennlskans actuella» således, närvarande snbjectlvitet» gällek uppenbarelsen ocksft blott for närvarande ögonblick» hvad den f allmänhet kan gälla. Deremot bestämd af G u d for menniskans snbjectlvitet» afser nppenbarelsen dennas äfven actuella tillstånd blott såsom potontia och bär derigenom S sig en framtid. Så har» just der synden äfverflodat, uppenbarelsens nåd öfverflädat mycket mer» grundläggande en framtid derigenom, att hon redaa gifvit denna åt Tron att famna pä forhand (utan for sky lian}»
Källa: Project Runeberg ·
