Sida 159
Wertffl&är, sjelfstämliga rtckafbvärlhdra obCroeudcf, fltavt atinåt samband sinsemetfen, änett yttre ochtilht lalligt. Största vikten tillägges ensfcildta satser: i fietn sökes det Sanna, men äfven det Falska. De| lÖrTa Utplockar och behåller man: det sednare und** Viker mån genom ett partiellt förkastande. r
På samma' sått dömer man äfven om sjelfrä .sp ht em ernås inbördes förhållande, fturu skulle också den, livilken inom hvaqc sär skild t system ej finneé liågon confinttifet, finna en sädan emellan de oliki kystéÉiertiä? Dessa skiljas? derföre på sådarit sätt* hft man endast genom ett språng kan Öfvergå från cFétena till det andra» All gemenskap emellan ■Stemeroa, vare sig ficiidtlig eller vänlig, är alltid ■ftl yttre och kan således förändras efter godtycke* *Man kän dferföré, å ena sklftn, ur dess sammanhang lösrycka hvad liblst man önskar, likasoitiy & den am* 'dra, hr livarånnan rent af motsatta ågigter sammanföra bvilfca satser, tnan behagar. —> Oclidén norm, efter b vilken en kritik af deåså systemér skall företa-* gas, finner Eeleciietsmén äfven ntl individualiteten. Förmågan, att så väl finna som bedöma sanningen, ligger hos individen såsom sådan. Omdömet’ öfver sanningen fötiägges i dess omedelbart naturliga eha-raeter, d* v.J s.: i ett: slags kimla eller smak. Då 'dtnaa smak héft ochhållct saknar en hg — emedan ‘lag innebär univCrsalitet — så blir den t*U och med ‘hos samma person oKka vid olika tillfällen, så. ätt ren philosnphs eller Skolas särskildta satser endast ‘genom godtycket saUas -i sammanhang med hvaraå-
Källa: Project Runeberg ·
