Sida 316
147
alldeles vore H. M:8 egen tanka /att den vore både en^ lig med Regeriogsformen af d. 21 Aug. och med sednaste Riksdagspraktik, samt att det mycket fagnade honom, det han i alla delar instämmer med Ridderskapets och Adelns tankar." — Det var denna förklaring (Adeln ursäktade sig, att hafva begärt den ensam, hos de öfriga Stånden, med hvilka Riddarhuset kommunicerade Konungens svar, och som deröfver förklarade sin tillfredsställelse) det var, säger jag denna förklaring, som fastställde den princip, genom hvilken vid 1789 års Riksdag Säkerhets-Akten, — och med den Enväldet — gick Igenom, med de tre Ofrälseståndens bifall, emot Adelns protest.
Riddarhuset besvärade sig alt icke, enligt vanligheten, krigsbefälet denna gången blifvit kallad t till Riksdagen, och hemställde, att vid framdeles skeende Stän-
rit kl. II. Fersen uppkom kl. fil och träffade LandtMarskalkcn ^altza, som förundrade sig att finna Fersen uppe »å bittida. -^ Fersen frågade, hTad vigtigt som nu skulle förebafvas. Saltza nämnde, att Aiksdagsbeslutet, som vore uppsatt i Cantzliet, skulle justeras. Fersen läste då på manuscriptet ock fann deri, att 1617 års Riksdagsordning vara | g. antageur Fersen invände häremot, att- fråga derom aldrig förevarit hos Stånden, och kunde han således ej finna sig i beslutets underskrifvande. Saltza bekymrad frågade, huru han ville baf?a det. Fersen sade, med de och de ändringar ingår jag deri, och kallade neder Landshöfding Nackrey från läktaren. IVakrey läste, fann samma betänklighet och uppsatte då projeetet till denna paragrafs förändring. Vid föredragandet begärde Fersen saken på bordet. Följande dagen inkom Hummelhjclms Memorial.'' (Se II D. s. 137, der not. I efter denna upplysning rättas). — Derföre föreslog Grefve Fersen äfvcn vid 1780 års Riksdag åtskilliga försiktighetsmått vid Riksdagsbeslutets justering.
Digitized
by Google
Källa: Internet Archive ·