Sida 198
198
KULTURVÄXTER PA ÅKER OCH ANG.
Teets lifvande verkan beror på förekomsten däri af koffein (1 — 2,3 %). Af garfsyra innehåller det 10 — 12 f^. Teet anses ock förmå reglera ämnesomsättningen inom kroppen, sä att denna behöfver mindre föda.
KaflFe. Kaffeväxten (Coffea arabica) (fig. 170) är en ständigt grön buske eller ett mindre träd, med korsvis motsatta, glänsande blad och i kransar ordnade
blommor, påminnande om schersminblommor. Frukten, i början grön, blir småningom gul och slutligen mörkröd, körsbärslik samt innesluter två rum, h varje rum med ett frö. Kärnan af detta frö bildar »kaffebönan», ett namn som härledes från det arabiska ordet »buna->, hvarmed betecknas kaffeväxtens frö.
Kaffebusken, som räknas till samma familj som den i det föregående omtalade Krappen, familjen Rubiaceae (underafdelningen Coffeaceae), har sitt hem i Abyssinien, hvarest den anträffats vild i bergstrakter och där bruket af kaffe såsom dryck synes vara urgammalt. Namnet kommer af det abyssiniska provinsnamnet Kaffa. I Persien användes kaffe såsom dryck redan år 875 e. Kr. och i Arabien i 15:e århundradet. Det kom till Konstantinopel år 1517, och där inrättades det första »kaffehuset» år 1554. Inom det kristna Västerlandet erhöll man år 1582 kunskap om kaffet genom Rauwolf, som lärt känna detsamma i Aleppo. Ar 1624 förde venetianerna stora mängder kaffe till Europa, och 25 år senare lär kaffe ha varit en allmän dryck i Syd-Italien. Det blef vid denna tid äfven kändt i England, Frankrike och Tyskland men dracks emellertid länge ej annat än i offentliga kaffehus. Det första kaffehuset inrättades i London 1652, i Paris 1657. i Hamburg 1679 och i Wien 1683. I Berlin dracks kaffe redan vid den store kurfurstens hof, men där anlades det första kaffehuset ej förrän 1721.
Hvarhelst kaffehus inrättades, uppstod till dem i början en formlig rusning, som flerestädes ingaf regeringarna bekymmer och föranledde hvarjehanda förbud och inskränkningar. I Konstantinopel utfärdades i religionens intresse befallning om kaffehusens stängande, alldenstund moskéerna för deras skull fingo stå tomma. I Tyskland gjorde man försäljningen af kaffe till ett statsmonopol och inrättade offentliga kaffebrännerier, hvilket hade till följd, att kaffepriset stegrades till det sexdubbla och att kaffe blef en lyxartikel allenast för de rika. I vårt land var kaffet okäudt intill början af 1700-talet, men bruket af denna dryck spred sig sa hastigt, att Stockholm redan 1728 hade 15 större kaffehus, och Collegium
Fig. 170. Gren af Kaffebusken {Coffea
arabica); a frnkt, b frnkt med delvis
borttaget kött, c frö.
Källa: Internet Archive ·