Tillbaka Read Runeberg

Kulturvaxter på åker och äng

Originalsida 136
Originalsida 136
Originalsida 136
Originalsida 137
136–137

Sida 136

136

II. KULTURVÄXTER PA ÅKER OCH ANG.

Fig. lOi. Woods själlaU;ii:y:aiiut; skördemaskin.

London utställda amerikanska skördemaskiner å nyo väckte engelsmännens intresse för dylika landtbruksredskap.

Utställarne af dessa maskiner, C. H. Mc Cormick i Chicago och A bed Husse y i Baltimore, hade redan år 1832 börjat tillverka skördemaskiner, ganska nära öfverensstämmande med Bells modell, och äfven lyckats förskaffa dem en rätt stor spridning i Förenta staterna, där bristen på handkraft vid den år för år snabbt utvidgade sädesodlingen tvungit jordbrukarne att använda de ännu mycket ofullkomliga maskinerna. Den mångsidiga, praktiska pröfning, som dessa sålunda fått. hade ock framkallat en mängd förbättringar, så att de vid sitt första uppträdande i Europa redan hunnit öfver försöksstadiet och äfven voro för europeiska förhållanden ganska användbara. I England började man nu ägna stor uppmärksamhet åt detta slag af maskiner; flera verkstäder började tillverka sådana, och täflingar anordnades tidt och ofta. Maskinernas konstruktion blef härigenom hastigt förbättrad. Till en början kunde de blott skära säd, men sedan man funnit, att större hastighet i knifvens rörelse ökade skärningsförmågan, konstruerades redan i slutet af 1850-talet dugliga slåttermaskiner för grässkörd (fig. 60).

De första, ofullkomliga anordningarna för den skurna sädens afläggning i hopar åt de efter maskinen följande bindarne fullkomnades snart, så att vid världsutsällningen i Paris 1867 den yysjälf a/läggande» skördemaskinen, som medelst ett antal räfsor automatiskt aflägger den på en platform vid maskinens högra sida fallande säden, framstod i ganska användbart skick. En sådan maskin af nyaste konstruktion

Källa: Internet Archive ·