Sida 237
OM HVALARNES HÄRSTAMNING.
239
ståndpunkt som hos en creodont. Nackens ledknappar såväl som nackkam och tinninggrop äro väl utbildade och okbågen rätt stark. Detta tyder på väl utvecklad nackmuskulatur och rörligt hufvud men äfven på en god tuggmuskulatur, som hos nutida hvalar är föga utbildad. Pannbenen äro starkt utbredda åt sidorna öfver ögonhålorna, hvilket erinrar om förhållandet hos hvalarne.
Ansikts- eller nospartierna äro starkt utdragna. I samband härmed äro äfven mellankäksbenen förlängda bakåt, för att nosen skall vinna fasthet. Näsbenen bilda ett långt tak öfver näshålan och de yttre näsöppningarne äro visserligen flyttade till nosens öf versida, men kunna ej sägas vara förskjutna bakåt i någon afsevärd grad. Däremot visar en blick på
Fig. 1. Kranium af creodonten Sinopa agilis Marsh från sidan i Vi nat. storl. Från eocena lager i Nordamerika, samma släkte äfven funnet i Egypten, pmx. mellankäksben, na. näsben, mx. öfverkäksben, fr. pannben. 1. tårben, ma. okben, pa. hjässben, sq. fjällben. 1 — 4 till vänster mellantänder eller premolarer, 1 — 3 till höger äkta kindtänder eller molarer. Efter Wortman
kraniets undersida, att den hårda gommen sträcker sig mycket långt bakåt och (choanerna eller) de bakre (inre) näsöppningarne ligga i samband härmed långt bakåt. Detta är också en tydlig tillpassning till vattenlif. Tandbeväpningen är af stort intresse, ty den visar ej några betydande afvikelser från creodonternas. Antalet är tydligen detsamma som hos dem, 3 f ramtänder, 1 hörntand, 4 mellantänder (prämolarer) och 3 äkta kindtänder. Hörntanden är stor som hos rofdjur. Till och med den första, minsta mellantanden har tvenne rötter. Den andra mellantanden har två rötter, men den tredje och fjärde tre. De ha två tydliga spetsar och en förlängning af emaljen inåt tyder på en förutvarande inre häl. Alla äkta
Källa: Internet Archive ·