Tillbaka Read Runeberg

Kungliga Svenska vetenskapsakademiens årsbok

Originalsida 329
Originalsida 329
Originalsida 328
Originalsida 329
328–329

Sida 329

BIOGRAFIER. — ERNST DANIELSON. 327

En af de största svårigheterna vid flerfassystemen ligger i fasförskjutningarna, som vid asynkronmotorn så lätt uppträda och åstadkomma en stor spänningsförlust. För att förhindra dessa fasförskjutningar hade man ofta betjänat sig af synkronmotorn, med negativ fasförskjutning, som dock snart kom ur bruk emedan dess igångsättande var för omständligt.

Omkring år 1901 började såsom konkurrenter uppträda andra typer, afsedda att undanrödja de olägenheter som häftade vid de förra. Dit hör den autosynkrona motorn, och den kompenserade repulsionsmotorn, hvilka båda Danielson ägnat ett par uppsatser, där deras egenskaper teoretiskt behandlas.

Den autosynkrona motorn är en synkron motor, men som saknar den vanliga synkronmotorns olägenhet att ej vara själfstartande. Till sin anordning är den ingenting annat än en vanlig induktiv motor, som är försedd med anordning för sekundärkärnans magnetiserande genom likström. Sedan motorn på vanligt sätt genom motstånds införande i den sekundära strömkretsen satts i gång och kommit upp till den hastighet som vinnes, införes genom en omkastningsanordning likström i sekundärledningen. Är då likströmmen tillräckligt stark så ryckes den i synkronism och löper sedan såsom synkron motor, så länge belastningen ej öfverskrider ett visst värde.

Syftemålet med denna anordning är att åstadkomma en motor som bidrager till utjämnande af fasförskjutningen, och detta utan att dess förmåga att vara själfstartande bortfaller.

Danielson studerar nu hvad en dylik maskin är mäktig att prestera, härvid betjänande sig fortfarande af den grafiska metoden såsom enklare och öfverskådligare.

Det resultat Danielson kommer till genom denna enkla metod är, att den af motorn utvecklade maximienergien är

i" {i' + i cos (f) En

minskadt med förlusterna i motorn; här betyder i magnetiseringsströmmens och i' den primära strömmens styrka, rp magnetiseringsströmmens fasförskjutning, ^ förhållandet mellan de vid primära strömmen för de primära och sekundära ge-

Källa: Internet Archive ·