Sida 346
342 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
botaniska forskningsriktning. Åren 1867 och 1869 innehade han riksstatens större resestipendium och företog därunder studiefärder till Tyskland. Holland, Frankrike och Belgien. Under 1871 företog han en färd till England, hvarunder han liksom under föregående resor hufvudsakligen gjorde studier och samlingar för sitt stora Riibus-Sirhete. Med understöd af landtbruksakademien besökte han åren 1873 och 1875 en del tyska försöksstationer för att studera verksamheten vid dem. Efter att ha verkat som akademisk lärare i öfver 44 år afgick Areschoug som emeritus 1898. Tack vare spänstiga kropps- och själskrafter kunde han dock alltjämt med vaket intresse fullfölja sina vetenskapliga arbeten. Först under sista halfåret af sitt lif tynade lifsandarna så småningom bort och han afled, 78-årig, lugnt och stilla i sitt hem i Lund den 21 december 1908.
1 sin vetenskapliga verksamhet har Areschoug under sitt lifslånga, trägna arbete utvecklat en mer än vanligt storartad mångsidighet. Som vi redan vid skildringen af de yttre data i hans lif haft anledning vidröra, började han sin vetenskapliga alstring med studier i systematisk botanik. Detta är ju f. ö. den naturliga och för själf uppfostran pedagogiskt riktiga vägen för en ung forskare. I första hand gäller det ju för honom att skärpa och uppodla sin skarpsynthet och intima förståelse af växternas yttre former. Areschougs intresse för denna gren af botaniken blef dock ej blott en ingress till hans botaniska forskargärning, utan bildar för många år framåt en rik källa för produktivt arbete. I flera skrifter utredde han de svenska i?^/?we.r-arternas systematik. Redan 1869 bearbetade han de botaniska samlingar, som gjorts af N. J. Andersson vid Guayaquil i Ecuador 1852 under fregatten Eugenies världomsegling, men hvilken redogörelse, ehuru sedan länge tryckt, först i år (hösten 1910), alltså efter 41 års betänketid, kommer att af Vetenskapsakademien utgifvas.
Tyngdpunkten bland Areschougs systematiska arbeten kom dock att bli hans under många år bedrifna studier öfver de nordeuropeiska formerna af släktet Ruhus. Efter en rad smärre, förberedande arbeten öfver detta släkte, sammanfattade han sina batologiska forskningsresultat i den stora af-
Källa: Internet Archive ·