Sida 347
BIOGRAFIER. — FREDRIK WILHELM CHRISTIAN ARESCHOUG. 343
handlingen »Some observations on the genus Rubus», tryckt under åren 1885 — 86. Und*er sina resor i olika europeiska länder hade Areschoug sedan decennier tillbaka haft blicken riktad på detta växtsläkte och blef därigenom i stånd att mot bakgrunden af en vidtomfattande erfarenhet i detta arbete mera speciellt behandla den skandinaviska halföns Rubusformer. I denna afhandling har Areschoug som systematiker lyft sig upp på ett högre plan, i det att studiet af det mångformiga släktet fört honom in på artbildningslärans område. Fastän de tre decennier, som gått, sedan detta Areschougs arbete såg dagen, fört vår kunskap så ofantligt framåt och på fundamentala punkter helt omgestaltat vår syn på dessa frågor, så är lika fullt lektyren af denna afhandling alltjämt en verklig njutning. Om man besinnar den från våra dagars synpunkt något doktrinära uppfattning, som darwinismens genombrott efter den stora kampens tid förde med sig i fråga om åsikterna beträffande de artbildande faktorerna, så stå de kätterska satser, som Areschoug i denna Rubus-skriit uttalar, i en säreget skarp relief. Areschougs utförliga resonnemang om bastardbildningens betydelse för uppkomsten af nya arter har sitt stora intresse att taga del utaf, om än nyare tiders på odlingsförsök stödda Ruhus-f orskare på denna punkt tillmäta bastardalstringen en större betydelse, än Areschoug ansåg sig berättigad göra. Hvad som dock framförallt lockar till studium af detta Rubus-arhete är utvecklandet af de satser, i hvilka Areschoug på ett rent förvånande sätt formulerar artbildningslagar, som vi först med de Vries' mutationsteori blifvit intimare bekanta med. Areschoug skrifver sålunda ordagrant: »it is much more probable that these — — — forms have been developed suddenly and without
the aid af iniermediale forms — .» Ej nog med att han
således i denna och flera andra satser klart och koncist formulerat artbildning genom »stötvis» utveckling, han har ock som sin tro uttalat, att samma art kan uppstå ur sin moderform samtidigt och själfständigt på olika geografiska punkter inom moderartens utbredningsområde. »We ther ef or e find reasons to suppose that — — — new forms can arise without the aid of intermediate forms, and that the same species can derive from another species in more than one locality.» Areschougs Rubus-^tnåmv blefvo icke genast värdesatta efter förtjänst, men under senare åren af sitt lif fick han upplefva den gläd-
Källa: Internet Archive ·