Tillbaka Read Runeberg

Kungliga Svenska vetenskapsakademiens årsbok

Originalsida 360
Originalsida 360
Originalsida 360
Originalsida 361
360–361

Sida 360

356 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.

Société Néerlandaise d'horticulture et de botanique i Amsterdam, af Botaniska Föreningen i Lund och af K. Vetenskapsoch Vitterhetssamhället i Göteborg. Vetenskapsakademien tilldelade honom 1905 Linncmedaljen i guld för arbetet om de tropiska växternas bladbyggnad.

Till Lunds botaniska institution testamenterade Are- SCHOUG sitt bibliotek (c:a 1,000 volymer förutom c:a 3,500 separat i kapslar) och en brefsamling på bortåt ettusen bref, som han själf ordnat.

Bättre kan jag icke afsluta denna dödsruna öfver min gamle botaniske lärare, hvars minne alltid skall stå för mig som ett af mina studentårs ljusaste, än genom att citera de ord, som en annan af Areschougs lärjungar — Bengt LidrORSS — skref dagen efter hans död:

»Det var en man med många och stora dygder, som i går lade sina ögon samman. Skåningens bästa dygder: den sunda, robusta kraften, som aldrig blir trött, den klarsynta intelligensen, som genomskådar flärd och utanverk, den lugna, oförskräckta tryggheten, som icke låter öfverrumpla sig, den soliga, saltsjöfriska humorn — och så som innersta lifsnerv en ideell hänförelse, som alltid yttrar sig i handling, aldrig i tal. Vill man med två ord uttrycka det bästa i Areschougs väsen, så kan man säga, att han i djupaste mening var en skånsk idealist.»

Till Fredrik Wilhelm Christian Areschougs graf hade Filosofiska fakulteten i Lund sänd t en krans med orden:

»Forskningens vidsynte tolk och ungdomens vänfaste frände, båda du slöt i din håg, båda din lifsgärd du gaf. Så Carolina ditt namn bevare med tack genom sekler, hembygd, som varmt du höll kär, gömme ditt stoft i sin

famn. — » Thorild Wulff.

Källa: Internet Archive ·