Sida 8
Om Kunskapen
bestämdt sjelfmedvetande; men kunskapen kan dock ej vara identisk med detta väsende, alldenstund detsamma säges hafva kunskapen äfvensom kunskapen säges vara kunskap om något. Men att egas af något är detsamma, som att vara ett organ eller medel för egarens lif och verksamhet eller en form för hans tillvaro, och en kunskap om något är sjelf ej detta något, utan endast ett uppfattningssätt eller form för detta. Kunskapen måste derföre fattas såsom en form för personen att vara till eller personen, formelt sedd; och detta, både om personen betraktas såsom förnimmande eller såsom förnummen. Nu kan af menniskan ett fullkomligt förnimmande eller förnummet ej fattas på annat vis, än såsom begrepp, d. v. s. genom ett discursivt tänkande, en sammanfattning af en mångfald till en enhet. Kunskapen måste derföre, såsom nämnts, vara enhet i mångfald eller begrepp, ett begripande eller ett begripet. Eller, med andra ord, kunskapen är den medvetna formen för innehållets ingående i subjektet.
Af det nu sagda synes således, att kunskapen för sin möjlighet nödvändigt förutsätter ett personligt väsen eller ett bestämdt
Källa: Project Runeberg ·