Sida 10
ett andligt och kristligt folk. Men att påfven eller biskopen smörjer, rakar munkar, ordinerar, viger, kläder annorlunda än lekmän, kan väl göra en hycklare eller smörjelseafgud, men aldrig en kristen eller andlig menniska. Derför blifva vi allesamman genom dopet vigde till prester, som S:t Petrus säger 1 Petr. 2: I ären ett kungligt presterskap, ett heligt folk, och Uppenb.: Du har genom ditt blod gjort oss till prester och konungar. Ty om icke en högre vigning funnes i oss, än den som påfven eller biskopen gifver, så skulle aldrig genom påfvens eller biskopens vigning en prest blifva gjord, kunde ej heller vare sig hålla messa eller predika eller absolvera.
Derför är biskopens vigning intet annat, än om han i hela församlingens stad och ställe toge en ur hopen — som alla hafva lika makt — och uppdroge åt denne att för de öfriga å de öfrigas vägnar utöfva samma makt, liksom om tio bröder, konungabarn och likberättigade arfvingar, utvalde en, att regera arfvet för dem; de vore dock alla konungar och af samma makt, under det att dock en har uppdraget att regera. Och för att jag ännu tydligare må säga det: om en hop fromma kristna, som äro lekmän, blefve tillfångatagna och satta i en ödemark, som icke hos sig hade en af en biskop vigd prest, och der blefve eniga om saken, utvalde en ibland sig, vare sig att han vore i äktenskap stadd eller icke, och uppdroge åt honom embetet, att döpa, att hålla messa, att absolvera och predika, han vore i sanning en prest, som om alla biskopar och påfvar hade vigt honom. Deraf kommer det att i nödfall en hvar kan döpa och absolvera, hvad som icke vore möjligt, om vi icke alla vore prester. Sådan stor nåd och makt, som vi ega i och med vårt kristliga stånd, hafva de genom sin andliga rätt beröfvat oss bruket af, och gjort oss okänd. På detta
Källa: Project Runeberg ·